Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom Otto Wilhelm Königsmarck, Nils Bielke och Per Sparre. Landtmarskalken var utskottets sjelfskrifne ordförande.
Till utskottets handläggning öfverlemnades icke allenast hvad som rörde förhållandet till utländska makter, utan äfven frågorna om landthärens förstärkning, om flottans behof, om stora kommissionens arbeten, samt om reduktionsverket, och i afseende på hvarje särskildt af dessa ämnen meddelades utförligt hvad sedan sista riksdagen blifvit vidgjordt. Äfven öfver den ansökning om förskoning från de ådömda ersättningsbeloppens inbetalning, hvarmed förmyndareregeringens och rådets ledamöter till konungen inkommit, begärde han genom utskottet ständernas betänkande, hvarjemte de borde yttra sig om tjenligaste medlen att upphjelpa handel och näringar, om sättet för gäldande af rikets skuld samt om upprättande af tillräckligt antal regementen fotfolk, i likhet med hvad af konungen redan skett beträffande rytteriet.
Bland de första ärenden, som förekommo inom sekreta utskottet, var riksrådens ansökan om förskoning. I afseende härå blef utskottets enhälliga yttrande, att »ehuru det gjorde utskottet mycket ondt, att förmyndareregeringen och rådet voro dömde till återbärande af så stora summor, vore det dock omöjligt att för dem inlägga någon förbön, enär det af propositionen vore klart, att kongl. maj:t ej kunde eftergifva något till deras förmån, utan att rikets ständer togo på sig sjelfva den derigenom uppkommande brist.
Derefter kom till öfverläggning inom utskottet frågan om roteringen, en af hufvudfrågorna vid denna riksdag. Konungen hade begärt ständernas medverkan till upprättande af tillräckligt antal regementen fotfolk, hvartdera om 1,200 man, genom rotering i stället för den dittills brukliga utskrifningen. Denna hade varit en så svår börda för allmogen, att den mer och mer börjat önska dess utbytande mot ständigt knektehåll medelst rotering, men för adeln var deremot ett sådant utbyte ingalunda önskvärdt, emedan dess sätesgårdar, rå- och rörshemman m. m. nästan alltid varit befriade från utskrifning samt frälsebönderne deltagit deri vanligen endast till hälften mot krono- och skattebönderne. Denna fråga väckte derföre stor oro inom adeln. Då den förekom till öfverläggning inom utskottet, yrkade borgareståndets talman, Thegner, att bönderne, hvilka frågan närmast rörde, borde inbjudas att deltaga i öfverläggningen. Landtmarskalken ansåg sådant icke kunna ske utan konungens samtycke, hvilket också begärdes och erhölls.
Härefter infunno sig i utskottet deputerade från bondeståndet, några från hvart landskap och tillsammans lika många som hvartdera af de öfriga ståndens utskottsledamöter. Böndernes talman Didrik Christersson förde ock der sitt stånds talan värdigt, utan klenmod eller öfvermod, samt var aldrig svarslös under det skarpa samspråk, som i utskottet föreföll mellan adelsmännen och bönderne, af hvilka de förre åberopade sina privilegier och yrkade på bibehållandet af de förut innehafda friheterna, men de senare på likhet i denna tunga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
