Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanslikollegium förblef i det närmaste oförändradt, men konungen meddelade sig i de flesta fall endast med dess president Bengt Oxenstierna, som afgjorde i samråd med honom alla vigtigare ärenden, som anginge förhållandena till utländska makter, och de rådplägningar, som inom kollegiet föreföllo, rörde i de flesta fall endast frågor af mindre betydenhet eller ock de särskilda slag af ärenden, som, jemte de utrikes angelägenheterna, tillhörde kanslikollegiets förvaltning, såsom postverket, sjukvården, fattigvården, m. m.
Kammarkollegium undergick ännu flera förändringar än något af de öfriga kollegierna. Redan under Carl Gustafs regering hade granskningen af statsverkets räkenskaper blifvit uppdragen åt ett 1651 inrättadt kammarrevisions-kontor, som utgjorde en afdelning af kammarkollegium, och uppgörandet af förslagen till de årliga staterna, jemte dithörande ärenden, hade öfverlemnats åt en »statskommissarie med sina underhafvande», som likaledes fortfarande tillhörde kammarkollegium.
Under förmyndarestyrelsen hade emellertid riksstatens uppgörande blifvit mer och mer en lifsfråga, i hvilken nästan hela rådspersonalen deltog och vid hvars behandling partierna ifrigast kämpade emot hvarandra, hvarföre också, alltefter som pluraliteten vexlade, det ena partiet ofta nog kullkastade hvad det andra kort förut beslutat. Stor oreda hade i följd häraf uppstått, den faststälda staten hade ofta blifvit rubbad och svåra oordningar varit rådande, så vid uppbörden som vid anordningar och utbetalningar. När i slutet af 1679 deputerade från kammarkollegium infunno sig i Christianstad hos konungen för att med honom uppgöra riksstaten för följande året, hade statsverkets ställning varit nära nog förtviflad och man såg knappast någon möjlighet att reda sig derur. Äfven här tog konungen sjelf saken om hand, och knappast var 1680 års riksdag slutad, innan han gaf ett helt nytt skick åt denna del af förvaltningen.
Den 11 December 1680 utfärdade konungen en instruktion för statskontoret, som likväl förblef stäldt i förening med kammarkollegium och hade blott en enda embetsman, statskommissarien, hvilken, såsom chef för sin afdelning af kammarkollegium, skulle med riksskattmästaren, kollegiets president, »föra dispositionen af medlen». Instruktionen var också derföre gemensam för riksskattmästaren och statskontoret samt innebar egentligen deri förändring i förut varande förhållanden, att presidenten i kammarkollegium blef ensam, utan kollegiets deltagande, satt i spetsen för hvad då betraktades såsom den vigtigaste delen af kammarärendena, nemligen utarbetandet af riksstaten, hvilket skedde för hvarje år särskildt, och det omedelbara handhavandet af rikets medel, samt fick till sitt biträde statskommissarien. Statskontoret blef sålunda hvad man nu skulle kalla en byrå under finansministern, med statskommissarien till byråchef. Tillika lades nu i riksskattmästarens hand en vidsträcktare makt öfver underordnade tjenstemän. Alla kronans uppbördsmän skulle stå under hans och statskontorets lydnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
