Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarom en rundskrifvelse afläts till alla guvernörer, landshöfdingar, räntmästare m. fl., och riksskattmästaren kunde afsätta hvarje uppbördsman, som antingen svikligen handterade kronans medel och för sin uppbörd ej kunde nöjaktigt redogöra, eller eljest icke behörigen förrättade sin tjenst, samt förordna annan person i hans ställe.
Denna anordning, likasom den nya organisation Carl XI gaf krigskollegium, innebar en afvikelse från den i 1634 års regeringsform strängt genomförda och alltsedan noggrant iakttagna kollegiala förvaltningen, hvilken emellertid äfven Carl XI bibehöll för sådana ärenden, hvilkas ledning han icke förbehöll omedelbart åt sig sjelf eller åt någon, som hade hans synnerliga förtroende. Den kollegiala formen fick för öfrigt med tiden insteg äfven i statskontoret, som erhöll ytterligare en statskommissarie 1712 och sin egen president 1720, då det blef ett fullt fristående embetsverk. I sjelfva verket hade det ock alltsedan 1680 års instruktion ej haft med kammarkollegium annat samband än gemensam president och gemensam lokal.
För kammarkollegium utfärdades ny ordning den 25 Maj 1694, enligt hvilken detta kollegium skulle bestå af ett kungligt råd, såsom dess president, samt tillika president i statskontoret och i kommerskollegium; ett annat kungligt råd, såsom vice president i kollegium och ordförande i kammarrätten, hvilken hade att döma i anmärknings- och balansmål; ett kammarråd, som hade inseendet öfver »afräkningskontoret», samt »krigs- och militiekontoret»; ett annat kammarråd, som hade tillsyn öfver kammar-revisionen, hvilken det tillhörde att granska alla till kammarkollegium inkomna räkenskaper; ett tredje kammarråd, som hade uppsigt öfver kansliet och expeditionerna, kammar-arkivet samt »det kontor, hvarunder tullsakerna hörde», och slutligen ett fjerde kammarråd, som hade inseende öfver »det finska landskontoret», öfver advokatfiskalen och vice fiskalen samt öfver »general-bokhålleriet.»
Sedermera utfärdades den 14 Oktober 1695 dels en förordning angående rättegångsordningen inom kammarrätten, dels ett reglemente för kammarrevisionen, hvarigenom dessa båda afdelningar af kammarkollegium bragtes i närmare samband med hvarandra och erhöllo ingen annan gemenskap med kollegium, än att de fortfarande egde samme president. Båda förenades ock 1720 till ett fullt fristående embetsverk med gemensam benämning af kongl. maj:ts och rikets kammarrätt.
Äfven kommerskollegium blef 1680 förenadt med kammarkollegium såsom en särskild afdelning deraf och upphörde sålunda att vara ett fristående embetsverk, men hade i sjelfva verket, likasom statskontoret och kammarrevisionen, ingen annan gemenskap med kammarkollegium än samme president. Af Carl XII skildes kommerskollegium åter från kammarkollegium 1711 och blef å nyo ett sjelfständigt embetsverk.
Kollegiernas arbeten följdes af Carl XI med synnerlig uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
