Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ascheberg, bröderna Hans och Axel Wachtmeister, amiral Sjöblad och öfverste Erik Dahlberg. Tvänne dagar, den 17 och 18 November, användes att undersöka belägenheten, och den fans så fördelaktig, att konungen genast gillade Wachtmeister förslag. »Vi vilja bygga en stad på denna ö», sade konungen till öns egare, bonden Wittus Andersson, »och sedermera ditlägga vår örlogsflotta». – »Det har jag icke gifvit lof till,» svarade bonden. – Konungen sade, att han ville köpa ön af honom, men bonden vägrade. Hans gensträfvighet förargade konungen, som utbrast: »Ditt sturska och gensträfviga väsende kan kosta ditt hufvud». – »Mitt hufvud går icke så lätt att taga», svarade Wittus, men han fick dock snart nog erfara, att det ej var godt att tvista med Carl XI. Man tog reda på eller påstod sig åtminstone hafva fått kunskap om, att han genom falska fyreldar lockat seglare till skeppsbrott och att derigenom hans ö varit honom så vinstgifvande, att han ej velat sälja den. Emellertid insattes han på Carlshamns fästning och fann nu för godt att sälja Trotsö samt fick sedermera bosätta sig i Nättraby.
Den 5 December 1679 utfärdade konungen sitt officiella beslut, att örlogsflottan skulle förläggas till hamnen vid Trotsö, der en stad skulle anläggas och benämnas Carlskrona; att denna stad skulle befästas och ett skeppsbyggeri der inrättas; att flottans civile betjente skulle, jemte arkiven, flyttas från Stockholm till Kalmar och de senare förvaras i slottet derstädes, till dess nödiga byggnader hunno för dem uppföras i Carlskrona, samt att generalqvartermästaren Dahlberg skulle ombesörja den nya stadens befästande. Följande dagen utfärdades en instruktion för Hans Wachtmeister rörande ledningen af inseendet öfver flottans underhåll och nybyggnad.
Stuart gjorde, efter Dahlbergs förslag, grundritningen till den nya staden, som fick sina privilegier den 10 Augusti 1680. För att få den hastigare befolkad, ålades invånarne i Ronneby att ditflytta, hvartill de i början visade föga lust, men sedan en svår vådeld 1680 lagt större delen af deras stad i aska, tog utflyttningen något mera fart, i synnerhet som den nya staden gynnades med flera friheter.
Under tiden hade flottans nybyggnad drifvits med synnerlig ifver. I Riga och Kalmar byggdes inom tre år fem linieskepp, hvilka sändes till Carlskrona, der ett större varf anlades, jemte två staplar för större skepps byggande, smedjor, materialbodar m. m. Det första i Carlskrona färdigbyggda skepp var 76-kanonskeppet Götha, som gick af stapeln den 14 September 1686. Det var byggdt af Francis Sheldon, hvilken 1655 kommit från England till Sverige, der han af Carl Gustaf blifvit väl mottagen och utnämnd till skeppsbyggmästare. Under hans och hans söners Francis John och Charles Sheldons ledning fortsattes skeppsbyggnaden med sådan drift, att flottan redan 1684 räknade 30 linieskepp och 10 fregatter, utom smärre fartyg. Från denna tid behöfde man icke längre bygga flottans fartyg annorstädes än i Carlskrona, der 2 till 3 skepp årligen nybyggdes, jemte det de gamla iståndsattes eller förbyggdes, så att vid Carl XI:s död svenska flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
