Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spridd undervisning insågs och erkändes dock alltmera, och vid 1682 års riksdag anhöllo bönderne, att konungen måtte stifta flera trivialskolor samt utsätta något till lärarnes underhåll.
Ett hinder för skolornas verksamhet låg i den fattigdom, som tryckte en stor del af lärjungarne, hvilkas undervisning hindrades af deras sockengång, af seden att i städerna samla almosor genom sjungande utanför husen samt att djeknarne skulle med sång följa lik till grafven. Då den nya skolordningen inskränkte ferierna vid läroverken till sex veckor om sommaren och lika lång tid om vintern, ansågs denna förändring medföra minskade inkomster för lärjungarne, emedan deras sockengång derigenom inskränktes, hvarföre konungen, på presterskapets tillstyrkan, i utfärdad kungörelse erinrade, att detta understöd för fattiga djeknar ej borde förminskas derföre att det mera sällan begärdes.
Dessa och några andra förhållanden föranledde emellertid, att skolorna föga besöktes af de förmögnares barn, utan för dessa höllos enskilde lärare, under hvilkas ledning de tidigt infunno sig vid universiteten. Erfarenheten visade likväl, att de ynglingar, som genomgått skola och gymnasium, hade i allmänhet grundligare studier än de, som varit handledde endast af enskild lärare, och erkebiskop Baazius uppmanade derför 1678 presterskapet inom sitt stift att insätta sina söner i de offentliga läroverken samt dertill söka öfvertala sina åhörare. Den nya skolordningen innehöll ock, att »folket af hvarjehanda stånd» skulle förmanas hellre skicka sina söner till skola och gymnasium än hålla enskilda lärare i sina hus; men om de ändock af särskilda anledningar önskade hafva sådana lärare, skulle desse förordnas af rektor eller konsistorium. Hade föräldrarne sjelfve utsett lärare, skulle dock denne pröfvas af konsistorium. Kort derefter erinrades äfven, genom ett särskildt kungligt bref af den 19 Maj 1693, landshöfdingarne, att adeln borde förmås hålla sina söner vid gymnasierna.
Undervisningen begynte kl. 6 på morgonen. Flera nya skolböcker infördes, i afseende å hvilkas allmännare spridning biskop Gezelius gjorde sig mycket förtjent, då han bekostade deras utgifvande och sålde dem till lågt pris. I gymnasierna läste hvarje lektor två timmar dagligen. I skolordningen varnades att icke hos ynglingarna inpregla för mycket på en gång och icke brådstörta undervisningen. Ingen lärjunge kunde utan föregången pröfning uppflyttas från skolan till gymnasium eller från detta afgå till akademien, och den, som icke medförde goda betyg, blef afvisad.
Gymnasier voro nu inrättade i alla stiftsstäder, utom Wisby och de, som hade universitet, samt för Norrland i Gefle. I Lifland och Estland anlades landtskolor för den icke tyska befolkningen. Man hade påstått att letterne och esterne ej egde själsegenskaper att fatta en ordentlig undervisning, men generalsuperintendenten Fischer, som gjorde sig högeligen förtjent om undervisningen i dessa landskap, tog med sig till Stockholm ett par bondgossar, med hvilka han anstälde prof inför konungen, som derefter kraftigt understödde Fischers bemödanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
