Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka i synnerhet den nyssnämnde Lars Norrman genom flera arbetens utgifvande gjorde sig högt förtjent om det grekiska språkstudiet, äfvensom flera nya grekiska läroböcker utkommo, bland hvilka Joh. Gezelii grammatik, som trycktes första gången i Dorpt, 1647, erhållit 16 upplagor och utgafs ännu under året 1813.
Bland de österländska språken blef det hebreiska mest studeradt och flera dithörande arbeten utgåfvos af Christian Ravius (f. 1613, d. 1677), född i Tyskland och professor i Upsala 1656–1669; Peringer Liljeblad (f. 1651, d. 1710), professor i Upsala och i synnerhet berömd för sin djupa kännedom af de rabbinska skrifterna; Johan Palmroth (f. 1659, d. 1728), äfven professor i Upsala, m. fl. – För öfrigt samlade öfverceremonimästaren Johan Gabriel Sparfvenfeldt (f. 1655, d. 1727) under resor i orienten flera handskrifter på åtskilliga österländska språk, hvilka han skänkte till Upsala akademi, äfvensom han började utgifva ett turkiskt, arabiskt och persiskt lexikon, som dock ej blef fullbordadt.
De moderna språken blefvo icke heller försummade vid de högre svenska lärosätena, men den literära verksamheten derinom inskränkte sig, med högst få undantag, till utgifvandet af läroböcker.
Tidningar började nu utgifvas något mera regelbundet och äfven i något större antal än förut, men ännu icke i någon oafbruten följd, och deras innehåll var fortfarande lika magert som i dem, hvilka utgåfvos redan under Christinas regering. »Ordinarie Post-Tijdender», hvilkas utgifvande begynt 1645, fortsattes under åren 1646, 1650, 1651 1667, 1668, 1678, 1679, 1680. Under åren 1675, 1677, 1678, 1681 och 1683 utkom »Den svenske Mercurius»; åren 1683 och 1684 »Den svenske postryttaren»; år 1690 »Stockholmske Post-Tidender»; år 1693 »Mercurius från Göteborg». Ett slags vetenskaplig tidskrift var Relationes curiosæ, som begynte utgifvas 1682 och hvaraf 48 nummer finnas i Upsala bibliotek. Der skulle »examineras efter förståndet, såsom den rätta proberstenen, alle så väl fysikaliske som matematiske och historiske sällsamheter, som äro till finnande på vår synliga himmel, i hafvet, så ock inunder och uppå sjelfva jorden».
Den periodiska pressen var likväl under hela Carl XI:s regering ännu i sin linda och upptog endast nakna uppgifter utan några omdömen, hvilka i denna trycktvångets gyllne tid voro alltför vådliga att äfventyras. Redan under förmyndarestyrelsen utkom 1662 en förordning, som sedermera ofta förnyades, att ingenting skulle få tryckas utan föregången pröfning af universitetsfakulteterna, kansliet eller konsistorierna, och 1664 förbjöds att i riket införa kätterska böcker och smädeskrifter. Bokhandlarna förpligtades att å alla sina artiklar inlemna en förteckning, i Stockholm till kungliga bibliotekarien, i andra orter till biskopen och konsistorierna. På presterskapets begäran tillsattes 1682 en censor, som stod under kanslikollegium och skulle vaka öfver, att anstötliga sktifter hvarken upplades eller infördes, hvarföre han flitigt skulle visitera boklådorna, och derest han fann något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
