Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo
Carl XII.
Mars 1698 hos- konungen göra en framställning om nyttan af ett
förbund med Polen. Då emellertid Bfengfe Oxenstierna och Nils
Gyldenstolpe, som undertecknat denna framställning, nu voro i onåd, följde
ock ett gan&a onådigt svar derå. »Vi finne», hette det här,
»memorialet bestå af konstiga grepp ajbt bringa oss emot vår vilja att
samtycka till edert längesedan och’ i första början åsyftade ändamål att få
Carl Leijonhufvud insmygd som en accrediterad minister, hvarifrån I
dock bort eder afhålla, eftersom I sjelfva måste tillstå, att I förmärkt,
det hans person intet vore oss behaglig; alltså nödgas vi taga masquen
af och eder under ögonen ställa, huru oanständigt I härutinnan handlat;
kunnandes vi för ingen del tåla, att man på sådant sätt vill tilibjuda
draga oss vid näsan, varandes vi fuller till åren unga, dock, Gudi lof,
af det upplysta förståndet, att vi kunna märka hvem som träder rätta
vägsn eller ock umgås med konster och ränker.» Brefvet, dateradt
Christinehamn den 9 ^Iars 1698, är kontrasigneradt af Piper, hvilken,
såsera man finner, satt sig väl in i Cail XI:s erobetsstil och vid detta
tillfälle hade den tillfredsställelsen att få använda den mot sina gamla
ovänner Oxenstierna och Gyldenstolpe.
Sjelfva hufvudsaken blef dock af Carl XII gillad, och under
sommaren 1698 afsändes Maurits Wellingk till Warschau, för att söka
tillvägabringa ett förbund mellan Sverige och Polen, hvartill en särskild
anledning tillkommit derigenom,, att Wellingk såsom svensk resident i
Hamburg,, der ratifikationerna utvexlades å ett den 29 Mars detta år
ingånget fördrag mellan konungarne af Danmark och Polen, fått
kunskap om detta fördrag samt derom underrättat svenska regeringen. Det
afsåg visserligen endast ett försvarsförbund och var egentligen afslutadt
mellan konungen af Danmark och kurfursten af Sachsen; men då det
betingade en ömsesidig hjelp af 8,000 man, ansågs det i sjelfva verket
riktadt mot hertigen af Holstein och de lüneburgska hertigarne, Sveriges
bundsförvandter. Genom Wellingks sändande till Warschau hoppades
man kunna moüverka följderna af detta förbund eller åtminstone
närmare öfvervaka August II:s förehafvanden.
I sjelfva vepket hade konung August redan blifvit fiendtiigt stämd
emot Sverige genom en man, som vid denna tid var den verksammaste
af alla Sveriges, fiender — den landsflyktige, af svensk domstol lifdömde
lifländaren Johan. Reinhold von Patkul, hvilken redan under hösten 1697
stält sig i förbindelse med sachsiske generalen Fleming, och genom hans
förord blifvit anstäld i sachsisk tjenst. Han hade försäkrat den polske
konungen, att den af svenska regeringen förtryckta adeln i Lifland
skulle resa sig och detta landskap utan svårighet återvinnas för Polen,
så snart en polsk här närmade sig detsamma, och utsigten till denna
landvinning för det rike, som valt honom till konung, var för August II
så lockande, att han skyndade dertill vidtaga alla nödiga förberedelser.
En sådan var det ingångna förbundet med Danmark och en vida
verksammare var det aftal om ett gemensamt anfall mot Sverige, som
träffades mellan honom och ryske czaren Peter I vid ett sammanträde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
