Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192o8 Carl XII. x
visirens nesliga beteende undgå den hotande faran och fann tillika
ingenting betingadt till hans egen eller hans rikes förmån, utom ett föga
pålitligt löfte af czaren att icke hindra hans hemresa. Att han blef
djupt gripen af underrättelsen om den ingångna freden, hvarigenom
ändamålet med hans qvardröjande i Turkiet förfelades, är nog säkert;
men han förlorade dock ej sin vanliga sjelfbeßerskning, utan åtnöjde
sig att allvarligt förehålla visiren, huru han slutat fred utan att
bevaka konungens angelägenheter, hvilket dock både sultan och visiren
lofvat. Denne invände, att han åt sitt land vunnit så mycket, att han
vore dermed nöjd. »Men», inföll konungen, »du hade kunnat vinna
mycket mer, ty du egde czaren och hela hans här i ditt våld»,
hvartill visiren genmälde: »Det är emot Muhameds lag. att neka fred åt
en bönfallande fiende, och om jag tagit czaren till fånga, hvem skulle
då hafva styrt hans land?» Konungen menade, att det ännu vore tid
att godtgöra det begångna felet. »Lèmna mig blott fria händer», sade
han, »jag skall för alltsammans ansvara hos sultan, och du skall icke
behöfva släppa till en enda man, ty jag vet ganska väl hvar jag skall
finna dem, som följa mig». Han synes ha räknat på tatarerne och
Potockis polackar, men visiren var obeveklig och afbröt samtalet,
under förevändning att rådgöra med tatar-khan, till hvars tält äfven
konungen begaf sig; men äfven här voro hans bemödanden fåfänga, och
följande morgon återvände han till Bender.
Han hade nu varit sä nära att få sina djerfvaste planer
förverkligade, att se czaren i turkisk fångenskap och Rysslands välde krossadt
samt sig sjelf få återvända i triumf till sitt rike, och allt detta
förfelades genom ett förfarande af den turkiske storvisiren, så skamligt
att det af en Carl XII omöjligen kunnat förutses. Han förlorade dock
ej modet, utan beslöt arbeta på ett nytt fredsbrott mellan Turkiet och
Ryssland, hvartill han, med kännedom om czar Peters opålitlighet i
fullgörandet af åtagna förbindelser, var öfvertygad att denne snart nog
skulle gifva anledning. För att kunna åstadkomma detta fredsbrott,
måste konungen likväl ytterligare stanna i Turkiet och satte sig
derföre hårdnackadt emot alla de försök till hans aflägsnande, som
gjordes af storvisiren, hvilken, fruktande konungens inflytande inom
seraljen, gjorde allt för att söka förmå honom att resa hem.
Genast efter fredsslutet hade visiren till Polen och Österrike
af-färdat underhandlare att der utverka samma löfte om fri genomresa
för svenske konungen, som czaren gifvit i fredsfördraget. Härom
underrättade han konungen och tillika att 6,000 turkar och tatarer voro
i beredskap, för att åtfölja honom och betrygga hans hemfärd; men
konungen svarade, att en sådan betäckning vore alldeles otillräcklig,
då man hvarken kunde lita på czarens eller Augusts löften, utan han
behöfde minst 6,000 spahis och 30,000 tatarer samt dessutom ett lån
af 600,000 rdr, för att betala sina skulder och för nödiga utgifter till
hemresan. Härom tvistades sedermera en längre tid. Visiren hotade
att låta föra konungen med våld utom turkiska rikets område, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
