Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mr ig och underhandlingar åren 1716—1718. 341
öfverlemnas till Sverige mot den ersättning till Mecklenburgs hertig,
som af czaren skulle utverkas. ,
Förslaget meddelades både konungen och czaren, för att erhålla
deras, bekräftelse, och under tiden undergick det åtskilliga jemkningar,
som gjorde det mera obestämdt,, I sjelfva verket litade Görtz ej
synnerligen mycket på, att czaren, skulle fullgöra sina löften, men i alla
fall vore dock Fin’and åter ypnnet,, czaren söndrad från sina
bundsförvandter, konungen med. ökadi krigsmakt återvänd till Tyskland och,
genom allt detta, Sverige båttre i stånd, att uthärda striden med sina
återstående fiender. ,•,.,.
Slutligen ankom den 11 Augusti till Åland konungens svar,
hvilket med ens tillintetgjorde Görtz’ alla förhoppningar och frukterna af
bacos ansträngningar att I bereda åt Sverige fred med dess farligaste
fiende. Konungen förklarade nemligen, att han väl i allmänhet kunde
medgifva en fred, som grundade sig på skadestånd för rikets förluster;
men det nu framstälda förslaget måste förkastas, emedan förlusterna
voro säkra och ersättningen oviss santt underkastad krigslyckans
skiften. Finland, Estland och Lifland borde af czaren återställas samt
skadestånd gifvas för dé. öfriga svenska besittningar han eröfrat.
Deremot borde man icke:.af honom begära någon hjelp, emedan konungen
icke ville sammansätta sig ined någon annan regent om sina
krigsoperationer.! Anfallet mot England kunde konungen icke gilla, emedan
Georg’ I frivilligt erbjudit förlikning: Man borde tvärtom ègga ryssarne
genom .utsigten* att Sverige snart skulle ingå fred med England. Hvad
Polen beträffade, begärde konungen endast, att czaren måtte ertcänna
freden i Alt-Ranstadt och ej sätta sig emot Stanislaus. Stettin borde
återställas af konungen i Prèussen, och om han icke ville gå in derpå,
skulle czaren frågas hvilken af sina egna länder han ville såsom
ersättning afträda åt Sverige (!). För öfrigt skulle czaren lockas till fred
genom konungens löfte att erkänna och understödja den i Ryssland
nyligen införda arfsföljden.
Efter, detta svar fann Görtz genast, àtt ingenting mer kunde vid
denna kongress uträttas, hvarföre han ock beslöt med det snaraste
lemna Åland och skref till Müllern den 15 Augusti: »Jag säger farväl
åt alla statssaker. För alltid vill jag afstå från dem». För ryssarne
dolde han dock säkens rätta förhållande och höll dem fortfarande i
ovisshet, under föregifven väntan på svar från konungen. Dock
återvände han till Sverige så snàrt dèt blef honom möjligt.
T Stockholm sammanträffade han med Müllern, hvilken han icke
utan skäl misstänkte àtt hafva tillstyrkt det svar konungen afgifvit.
Müllern meddelade honom ock skriftligen sina anmärkningar yjd det
uppgjorda fredsförslaget och Görtz besvarade dem på samma sätt. Den
21 Augusti Jemnade han Stockholm och reste till konungen för att
söka utverka någon ändring i ’hans beslut ’ ’
Man af Görtz, som noga kände .förhållandena, en skildring af
Starbäck o. Bäckström, Ber. ur Sv. Hist, VII. . l6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
