Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cail XII.
riges område skulle få afträdas för att rädda det öfriga. Hufvudskälet
var emellertid, såsom han ock i den anförda skrifvelsen angifvit, att
han ansåg hvarje på sådant sätt köpt fred opålitlig, emedan fienden
skulle,- under öfvertygelse om Sveriges vanmakt, snart åter bryta
freden och fega från det alltmera. En sådan förutsättning kan dock ej
betraktas såsom fullgiltigt skäl att icke vilja underkasta sig ringaste
uppoffring, om ock endast för att gifva det betryckta folket någon tid
att hemta sig.
Under förhoppningen att med Turkiets bistånd kunna krossa
czarens makt och under förutsättning, att alla inom Sverige vore villiga
till de största uppoffringar för att på detta sätt vinna en fördelaktig
fred med fienderna, utfärdade emellertid konungen till rådet en mängd
befallningar, som voro lättare att gifva än att verkställa. Så skulle
liela flottan ütrustas tillräckligt stark att hindra danska och ryska
flottornas förening samt hålla Östersjön ren. I Halland och Bleking skulle
alla vapenföra karlar upptecknas, indelas i regdmenten och fördelas i
de skånska städerna, för att till krigstjenst inöfväs, hvaremot dessa
landskap skulle befrias från den påbjudna gärden. Finland hoppades
konungen skola blifva oantastadt, medan czaren var sysselsatt med det
stora turkiska kriget, mén dock borde allt* hvad till detta lands
försvar vore nödigt, med största eftertryek ombesörjas samt ett infall
göras i Estland och Lifland. För att påskynda sina rustningar i Turkiet
Och kunna hålla sitt löfte till sultan, att en svensk här skulle angripa
ryssarne i Polen, medan turkarne anföllo dem i Moldau, begärde
konungen från Sverige .300,000 d. s. och befahe, att till Pomern skulle med
det snaraste öfversändas en så stor Styrka som möjligt, försedd med
lifsmedel för tre månader. För att påskynda denna trupps afsändning
skulle alla för halden varande reda medel tagas, till hvilket annat
ändamål de ock varit anslagna. Slutligen skulle rådet ock lemna
betydliga underhållspenningar åt den landsflyktige konung Stanislaus, dess
hof och vänner, hvarförutan den ena gången efter den andra kommo
anvisningar å medel, dem konungen i Turkiet upplånat och svenska
statsverket skulle betala.
Dessa befallningar visa huru föga öfvertygad konungen var om
verkligheten af den nöd, rådet i sä starka färger skildrat, och voro
tillika föranledda af hans underhandlingar med sultan samt de
förhoppningar om en ny hvälfning i Polen, hvilka han grundade på
förbundet med Turkiet. För rådet voro de emellertid omöjliga att
verkställa, åtminstone i sin lielhet. I följd af förlorade eller förhärjade
landskap och en mängd uppkomna ödeshemman stego de vanliga
skatterna och gärderna knappast till halfva beloppet mot förut. Alla
återstående vapenföra karlar i hela Skåne beräknades utgöra endast 12,076
och en tredjedel af dervarande rusthållare hade öfvergifvit sina
hemman endast för att komma ifrån de anbefalda rustningarna. Till
utrustning af . flottan och af den här, som skulle afgå till Polen, funnos
ej pä långt när tillgängliga medel, ehuru man försökte cu mängd ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
