Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Brytning mellan de konungske och motsträfvige inom rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268o8
Carl XII. x
De olika åsigterna i detta ämne föranledde en brytning icke
allenast meUari konungen ooh rådet, utan ock inom, detta, i det några af
dess ledamöter, såsom gamle Hans Wachtmeister, Magnus Stenbock
och Gustaf Cronhielm, öfvergingo till konungens åsigter och trodde sig
finna rikets räddning på det af honom angifna sätt; genom aty
medverka till ett gemensamt svensk t-turkiskt krig mot Ryssland. Andra
åter,, och ftä^nst bland dem Fabian Wrede, Arvid Horn; Gabriel
Fal-kßobeig *^ Gyllenstierna, trodde, att fullföljandet af .dessa ko-
nungens planer skulle uttömma fäderneslandets krafter och lemna det
maktlöst i grannarnes våld. Dessa män hade ,på sin sida rådets flertal,
och man. använde åtskilliga medel. för.. att tvinga, konungen att, med
fr ån trädande af a|la tankar , på fortsättning, af kriget i Polen och på hjelp
från Turkiet, fltervända hem för att sys^|s^tta sig med Sveriges egna
angpläg^njaeter. Ett- b|and dessa medql var, det sega motståndet mot
truppafdelningar till Polen, qch kon/ungen hade visst ej alldeles orätt,
då han klagade öfver tröghet och motvilja. De, som inom rådet stodo
i spetsen för detta parti, hade ock ledningen af förvaltningen och visste
bättøre än någon annan huru svårt det var att sammanskrapa nödiga
medel till de ständigt växande utgifterna, hvarför de icke sågo någon
gräns, så länge kriget varade. De arbetade derföre på fred med alla
medel, hvilka de kunde uttänka, och trodde »ig. derigenom verka bättre
för fäderneslandets bästa .än: genom befordrandet\ øf konungens krigiska
planer, hvilka visserligen äfven, afsågo att bereda fred, ty det vore
orättvist; 3tt påstå honom ledas endast af kqgslystnad; men det låg
en väsendtlig skilnad mellan dessa fredsgträivanden. deri, att konungen
ville ingå endast en ärofull och fördelaktig fred, utan någon uppoffring
af rikets område, medan fredsvännerna, inom rådet önskade framför
allt en • snar fred, äfven pm den måste. köpas med betydande
uppoffringar. Fosterlandskärleken , va* nog lika varm å ömse sidor; men i
konungens tanke var ; fosterlandets väl oskiljaktigt från dess ära, och
den fordrade, att ingen del af dess område lemnades åt rofgiriga
grannar. Rådets flertal åter ansåg fosterlandets väl bestå i folkets
välbefinnande, och då detta genom det långvariga kriget nw var så rubbadt-,
att det öfvergått tiil allmän nöd, borde man, för dennas afhjelpande,
hellre bereda en snar fred genom uppoffring af någca bland de genom
föregående, krig vunna besittningar än genom fortsatta ansträngningar
att bibehålla; det hela så utmatta folket, att hela likets
bestånd.äfventy-rades. För öfrigt, så skiljaktiga åsigterna om rätta sättet, att befordra
fäderneslandets • bästa än voro, röjde sig dock hos alla samhällsklasser
en varm fosterlandskärlek, som utgör den vackraste företeelsen under
denna i .allt annat så bedröfliga tid.
Brytningen mellan konungen och de ledande inom rådet
föranledde emellertid, att denna ledning efter hand öfvergick i andra händer.
När komriierskollegium i Oktober 17ii skildes från kammarkollegium,
lemnade Fabian Wrtde sin befattning såsom president i
kammarkollegium och statskontoret samt bibehöll endast presidentskapet i kommers-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
