Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl XII.
och ofta upprepade klagomål öfver den inom lånen rådande nöden
såsom obefogade och tillkomna endast i afsigt att söka förmå konungen
att ingå fred.
Slutet blef, att konungen beslöt för hela riket inrätta ett nytt,
ganska omfattande embetsverk, hvilket borde tillse huru och på hvad sätt
hans befallningar åtlyddes. Det skulle stå under ledning af en
»högste ordningsman», som sattes öfver landshöfdingar, generalguvernörer
och öfverståthållaren. Detta vigtiga embete uppdrogs åt Nicodemus
Tessin, som fick befallning att för det nya embetsverket utarbeta en
instruktion, och under honom stäldes två »öfverordningsmän» i
hufvudstaden, bröderne Per och Conrad Eibbing, samt en »ordningsman» hos
hvarje landshöfding, hvilka ordningsmän hade under sig en mängd lägre
tjenstemän, t. ex. i Stockholm 43.
Enligt instruktionen skulle detta nya embetsverk erhålla en
ganska omfattande verksamhet och vidsträckt myndighet. Högste
ordningsmannen skulle blifva ett slags polisminister, men dermed tillika förena
de åligganden, som tillhöra en minister för handeln, näringarna och
jordbruket. Han skulle hafva omsorg så väl om hufvudstadens
förkofran som de öfriga städernas uppkomst; vaka öfver att vissa tider på
året taxor sattes å spanmål och »allt det sig taxera låter eller tillförene
ej taxeradt är», till förekommande af oskälig prisstegring; hafva
uppsigt öfver alla handtverkerier, till att förebygga »okristligt skinnande»;
undersöka »hvilka handtverk kunna drifvas med det, som inomlands
finnes eller utifrån införas måste»; utrota allt sjelfsvåld inom skråna,
»ty skråordningarna äro först stiftade till en ordning uti embeten, men
igenom missbruk hafva de stannat uti idel oordning»; icke tillåta
handtverkare att hålla samqväm på källare och krogar, »så att förståndet
igenom dryckenskap intet fömötes, tiden liderligen förspilles och
verkstäderna emellertid stå tomma»; för öfrigt hafva tillsyn öfver
fattigvård, försörjningsanstalter, sundhets- och ordningspolisen, gatornas,
torgens och broarnas renhållande, lanternors anskaffande till
gatubelysning i stället för »kådefacklor», hvilka voro »alltför mycket äfventyr
underkastade»; dock skulle vaxfacklor få brukas, »alldenstund de icke
gnistra af sig». Vidare skulle han vaka öfver brandordningen och dess
förbättrande, hvarvid anmärktes den stora vårdslöshet, som i
allmänhet rådde vid eldens handterande, »så att man smetar ljuset vid en
trävägg eller någon stock fast, hvilket dock nästan aldrig straffas».
Jemte alla dessa bestyr inom städerna hade högste ordningsmannen
ännu mera omfattande i afseende å landsbygden. Han skulle
nemligen vaka öfver åkerbrukets upphjelpande, hummelgårdamas
iståndsättande, ängarnas skötsel och upprödjande, öde liggande orters
upptagande, skogamas rätta handterande, strömmarnas nyttjande, qvarnar;
nes befrämjande, trädgårdarnas rätta bruk med deras trädskolor,
stuteriers inrättande, ladugårdarnes byggnad och beskaffenhet, riors
inrättande, husens, gärdsgårdars och grindars vidmakthållande, fogdars
och dejors sysslande, boskapens handterande, småboskapens befräm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
