Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358»
Cail XII.
Konung Christian V i Danmark åter sökte vinna hennes hand för sin
äldste son, sedermera konung Fredrik IV; men Carl XI, som i
allmänhet icke hyste någon benägenhet för danska konungahuset, gaf
undvikande svar, skyllande på prinsessans ungdom.
Kort efter Carl XI:s död anmälde sig hertigen af Holstein
formligen såsom friare samt understöddes ifrigt af enkedrottningen, Bengt
Oxenstierna, Rehnsköld och bröderna Cronhielm; men prinsessan
hyste mot honom en viss ovilja i följd af hans utsväfvande lefnadssätt
äfven under friaretiden och de många vilda upptågen, hvartill han
lockade Carl XII och som ådrogo hertigen svenskarnes hat. Hertigen
hade likväl genom frikostiga gåfvor lyckats vinna prinsessans gunstling
Juliana Schierberg, hvilken i förening med enkedrottningen och hela
det holsteinska partiet vid svenska hofvet så ifrigt ansatte den
sjuttonåriga prinsessan, att hon slutligen gaf sitt samtycke.
Äktenskapet blef emellertid föga lyckligt. Hertigen var visserligen
rask, modig och företagsam samt hade, när han dertill beqvämde sig,
ett ganska angenämt umgängessätt; men han var tillika orolig,
obetänksam, opålitlig, häftig och i hög grad utsväfvande. Härigenom blef
hertiginnans "vistande i Holstein högst obehagligt, och efter ett häftigt
uppträde mellan en af hertigens hofherrar, som befordrade hans många
föga hedrande kärleksförbindelser, samt hertiginnans öfverhofmästarinna,
hvilket gick ända derhän, att de båda tvistande slutligen bokstafligen
kommo i lufven på hvarandra, förklarade hertiginnan, att hcm ville
genast återvända till Sverige och der stanna för alltid. Det var med
yttersta svårighet man förmådde härifrån afhålla henne.
Det hotande danska infallet i Holstein förmådde emellertid både
henne och hennes gemål att söka en tillflykt i Sverige, der hertigen
icke visade någon förbättring. Vid krigets utbrott följde han dock sin
svåger och stupade, såsom förut är nämndt, i slaget vid Klisaow den
9 Juli 1702.
Följande året anmälde sig kurprinsen afj Hannover (sedermera
konung Georg II i England) såsom friare till den unga enkan; men hon
dröjde så länge med sitt afgörande, att han slutligen förlorade
tålamodet och valde sig en annan brud. Hedvig Sofia var dock ej
otillgänglig för en varmare böjelse, och i början af året 1708 trodde man
vid hofvet sig märka, att hon fattat en 6ådan för sin kammarherre
Olof Gyllenborg, hvilken vi här ofvan nämnt bland svenska
vitterhetsidkare under Carl XII:s regering. Äfven han röjde i varmV verser,
att han delade hennes känslor, och nu kommo från alla häll
varningar till hertiginnan att ej blottställa sitt ryktes, utan genast aflägsna
den farlige kammarherren; men, innan hon dertill kunde besluta sig,
träffades hon af en sjukdom, som blef hennes sista. Hennes åttaårige
son, Carl Fredrik, hade insjuknat i kopporna och, oaktadt fleres
afrå-dande, deltog hon i hans vård, blef sjelf smittad samt, sedan
sjukdomen genom oförsigtig behandling blifvit förvärrad, afled den 11
December 1708. Broderns djupa sorg öfver hennes död hafva vi förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
