Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Carl XII.
ska förhållanden, försummade icke att sätta sig i förbindelse med dessa
missnöjde och uppmanade dem att vända sig till Sveriges konung.
Redan i Januari 1701 kom ock från flera ibland dem en skrifvelse till
Carl XII, med framställning om Augusts afsättning och Jakob
Sobieskis upphöjande å polska tronen i hans ställe, hvarefter Carl lät till
riksdagen och till flera inflytelserika personer i Warschau skrifva
åtskilliga bref, i hvilka polska folket varnades för Augusts envåldsplaner och
uppmanades att vaka öfver upprätthållandet af sin urgamla frihet.
August befalte Wachschlager lemna Warschau, men han svarade, att
han var sändebud icke blott hos konungen, utan äfven hos republiken,
som fortfarande stod i vänskapligt förhållande till Sverige. Han
stannade ock ännu någon tid under Radziejowskys beskydd, men måste
dock slutligen lemna Polen, der han likväl redan lyckats utså rätt
många oenighetsfrön.
När Carl XII, efter öfvergången af Düna-floden, stod hotande vid
Litauens gränser, skref Radziejowsky till honom ifriga uppmaningar att
icke rycka in i Polen, som gerna ville behålla freden med Sverige.
Här-uppå svarade Carl i ett bref af den 30 Juli 1701, bland annat: »Jag
anser ovedersägligt, att eder konung velat småningom utplåna polska
folkets rättigheter, nedbryta och tillintetgöra dess allmänna friheter och
slutligen, med republikens öfverändakastande, tillrycka sig högsta
makten, ja, sjelfva enväldet. Detta hans djerfva förehafvande är väl genom
vår sista seger temligen dämpadt; men emedan han nu en gång satt
sig sådant i sinnet, lärer han icke lemna någon utväg dertill oförsökt.
Till att i tid förekomma en dylik olycka finnes näppeligen något bättre
medel än att afsätta honom från tronen, hvilken han ock gjort sig
ovärdig genom att hafva brutit så många dyrt besvurna löften. Härpå
beror både Polens och Sveriges lugn, hvarföre vi böra med all ifver
bringa ett sådant förslag till verkställighet.»
Till polska riksdagen afsändes en dylik skrifvelse, och Carl XII
hade sålunda nu öppet uttalat sin föresats att söka tillvägabringa Augusts
afsättande. Det väckte stort uppseende ej blott i Polen, utan hos alla
europeiska makter, och i allmänhet fann man ett sådant försök vittna
om alltför mycken förmätenhet hos den unge svenske konungen.
Äfven från Sverige kommo många föreställningar häremot, jemte ifriga
uppmaningar till en snar fred; men Carl lät häraf ej rubba sig i sin
föresats, hvari han ock styrktes så väl af åtskilliga bland sina
generaler som i synnerhet af Wachschlager, hvilken försäkrade honom, att
i följd af oenigheten och sjelfsvåldet inom Polen skulle denna föresats
utan svårighet kunna bringas till verkställighet. Bröderne Sapieha
yrkade ifrigt på hans inblandning i Polens angelägenheter, och så
företog Carl mot slutet af året 1701 det här ofvan omnämnda ströftåget
inåt LitaUen, hvarigenom han i sjelfva verket redan uppträdde
fiendt-ligt inom polska området.
August försummade också ej att uppmana den riksdag, som nu
var försàmiad i Warschau, till krig mot den svenske konungen, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
