Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska kriget 1710—1714.
205
Slaget vid Storkyro kostade emellertid svenskarne 92 officerare och
öfver 2,000 af manskapet; af officerarne vid fotfolket återstodo blott
10. Ryssarnes förlust hade visserligen varit minst dubbelt så stor,
men de voro emellertid segrande, och den ringa svenska styrkan kunde
ej vidare göra något motstånd. Ryssarne stannade dock vid Vasa och
härjade trakten deromkring. Under sommaren lyckades Armfelt
emellertid åter bringa sin här upp till omkring 6,000 man, men fick i
September regeringens befallning att utrymma Finland och öfvergå till
Vesterbotten, der ryska skärgårdsflottan före hans ankomst landsteg
och brände Umeå samt återvände sedermera till Vasa. Hela
Österbotten blef ock nu på det grymmaste härjadt af ryssarne.
I April detta år hade en svensk flotta af 15 linieskepp, 2
skott-pråmar och 12 galerer under amiral Wattrangs befäl utlupit från
Carlskrona och lagt sig vid Hangö-udd för att invänta ryska örlogsflottan
och hindra den fiendtliga skärgårdsflottan att komma in i åländska
skärgården. I Juni anlände czaren till Reval med en flotta af 16 skepp
och fregatter, och i Juli närmade sig den stora ryska skärgårdsflottan
utmed Finlands södra kust till Hangö-udd. Den utgjordes af ir5
galerer, förande 20,000 man, under amiral Apraxins befäl. Czaren med
örlogsflottan, som blifvit ytterligare förstärkt, gick då äfven till
Hangö-udd. Då svenska flottan hindrade den ryska att komma förbi
Hangö-udd, gjorde ryssarne kafvelbäddar, för att på dem föra galererna öfver
det smala näs, som förenar udden med fasta landet. Så snart
Wattrang fick kunskap härom, befäl te han vice amiralen Erik Johan Lillie
att med några skepp lägga sig öster om Hangö-udd och
schoutbynach-ten (konteramiralen) Nils Ehrensköld att med sprängpråmen Elefanten
om 14 kanoner, 6 galerer och 2 skärbåtar gå vester om udden. Denna
lilla eskader hade hunnit endast några mil från flottan, då alla de 115
ryska galererne syntes närma sig söder ifrån den 26 Juli. De hade,
gynnade af stiltje och tjocka, kommit lyckligen förbi Wattrangs flotta
och styrde nu mot Ehrenskölds eskader. Han lade sig med
skottprå-men i ett trångt pass mellan två holmar med tre galerer på hvardera
sidan och afbidade så ryssarnes anfall. Vid ett hållet krigsråd
lofvade alla att strida till det yttersta. En rysk parlamentär, som
uppmanade Ehrensköld att gifva sig, fick till svar, att denne ej af sin
konung fått några skepp att skänka bort, allraminst till en fiende, som
aldrig höll sina löften. Efter detta svar sände ryske amiralen 35
galerer att börja striden kl. 2 e. m. den 27 Juli, men de blefvo mottagna
med en så mördande salva, att de snart vände om igen. Då
skickades 95 galerer att fullfölja verket. Efter det tappraste motstånd togos
de mindre fartygen, men Ehrensköld å sin skottpråm höll sig ännu till
dess han, anfallen af hela ryska styrkan, svårt sårad och utan
medvetande togs till fånga kl. 5 e. m. Af 900 svenskar hade 700 stupat
eller sårats, men ryssarne hade förlorat 3,000 döde och 1,600 sårade.
Ehrensköld blef med stora hedersbetygelser mottagen af czaren, men.
stannade i rysk fångenskap ända till freden 1721.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
