93 (Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1726, 1727 - Riksdagen 1731

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nytta och bästa. Ständerna anhöllo, att kyrkoordningens öfverseende och den nya lagbokens stadfästande måtte påskyndas. Förslag till författningar angående handtverkerierna och handeln samt till kollegiernas och landshöfdingarnes instruktioner voro öfverlemnade till kongl. maj:ts öfverseende för att vid nästa riksdag underställas ständernas granskning. Rikets krigsmakt skulle ställas i fullständigt skick, hvarföre en utomordentlig kontribution till nästa riksdag beviljades i likhet med den för 1719. Till afbetalning å riksskulden beviljades en lön- och betalningsafgift, som, enligt reglementet för ständernas kontor, komme att utgå till vederbörande fordringsegare och till de på exspektans uppförde tjenstemän. Dessutom hade ständerna öfverenskommit om en fonds anslående af licenten, till att betala officerares, civile tjenstemäns och presters innestående lönefordringar. Ständerna gillade och stadfäste kongl. maj:ts åtgärd att hafva utarrenderat rikets tullar, hvarigenom statsinkomsterna blifvit ökade. Som ständerna icke medhunnit att vid denna riksdag granska de sedan den näst föregående af kongl. maj:t med råds råde utfärdade författningar, kunde dessa ännu icke för ständig lag anses. Slutligen öfverenskommo ständerna att till nästa riksdag samlas i medlet af Januari 1731.

Riksdagen 1731.

När Sveriges tillträde till hannoverska förbundet blef bekant i Ryssland, väckte det den häftigaste förbittring hos hertigen af Holstein och hans vänner, som för tillfället stodo högst i kejsarinnans bevågenhet. Trupper samlades vid gränsen, Dolgorucki befalte de i Stockholm varande ryssar hålla sig resfärdige, såsom om ett fredsbrott förestode, och så väl han som österrikiske ministern upphörde för en tid med alla uppvaktningar vid svenska hofvet. Till några verkliga fiendtligheter kom det dock ej, ty dels anlände redan i Maj 1727 en engelsk flotta åter till Östersjön för att, likasom året förut, hålla den ryska instängd, dels voro både Mentschikoff och äfven det gammalryska partiet allt för litet vänligt sinnade mot holsteinarne att vilja för deras skull inveckla Ryssland i krig. Det blef ock snart slut med det holsteinska inflytandet i Ryssland, ty redan den 6 Maj 1727 afled kejsarinnan Katarina, och då under hennes efterträdare å Rysslands tron, Peter den stores nu tolfårige sonson Peter II, Mentschikoff blef den egentligen styrande, lät han hertig Carl Fredrik så öfvertygande erfara sin obetydlighet, att hertigen redan i Juli detta år återvände till Holstein. Äfven i Sverige var det holsteinska partiet nu fullständigt besegradt, men Horn utverkade dock genom sitt inflytande inom sekreta utskottet, att hertigen fick behålla sin svenska pension; dock föreskref utskottet, att ingen utbetalning deraf skulle få ske utan konungens i rådet derom för hvarje gång meddelade befallning, hvarigenom man ville göra pensionen beroende af hertigens uppförande.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/8/0103.html

		Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden / 93 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|