Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1734
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
August III samt Rysslands stridskrafter följaktligen långt förr, än man beräknat, kunde användas mot Frankrike, blef man der mera angelägen att vinna Sveriges biträde, och i November 1733 försäkrade Casteja, att franska regeringen nu fast beslutat å polska tronen befästa Stanislaus och återställa den genom Ryssland rubbade jemnvigten i norden. Han ville derföre veta, om Sverige vore hågadt förklara Ryssland krig; om dertill fordrades en urtima riksdag; om Sverige ville använda sin hufvudstyrka i Finland eller Polen samt huru stor hjelp man önskade af Frankrike. Sedan kanslikollegium blifvit öfver dessa framställningar hördt, fick Casteja det svar, att kongl. maj:t ej utan riksens ständers hörande kunde besvara hans frågor, men att det vore betänkligt att nu sammankalla en urtima riksdag, emedan sådant skulle väcka alltför stort uppseende hos Sveriges
grannar. Casteja begärde då att åtminstone få i fransk sold 4,000 man krigsfolk, att användas till försvaret af Danzig, der Stanislaus ännu hade sin tillflykt; men äfven detta kunde ej medgifvas utan ständernas hörande. Dock tilläts honom att värfva officerare och manskap, som af egen drift ville deltaga i Danzigs försvar, samt att ur kronans förråd köpa krut, kanoner och handvapen, hvilket allt fördes till Danzig.
Konung Fredrik blef nu ock så lifvad af hoppet att under ett krig mot Ryssland kunna, med Frankrikes bistånd, stäcka dess öfvermakt, att han i Januari 1734 begärde rådets betänkande, om man ej borde ingå i en förtroligare underhandling med Casteja än dittills samt säga rent ut hvad Sverige ville och kunde göra, äfvensom hvad understöd det behöfde. Vid samma tillfälle föredrogs ock en skrifvelse från Casteja, hvari han begärde, att kommissarier måtte utses, med hvilka han kunde öppna formliga underhandlingar. Sådant skedde äfven, och i första konferensen, den 5 Februari, föreslog Casteja, att Sverige antingen skulle öppet förklara Ryssland krig och anfalla det från flera sidor, eller ock sända till Polen en hjelptrupp af 10,000 man, som skulle stå i Frankrikes eller i Stanislai sold. I båda fallen erbjödos subsidier, hvilkas belopp svenska regeringen egde föreslå, och en fransk flotta i Östersjön till hjelp, äfvensom Frankrike ville garantera Sverige ej blott alla dess dåvarande länder, utan ock alla eröfringar det kunde göra. Med Danmark hade Frankrike redan öppnat underhandlingar och hoppades, att detta rike åtminstone skulle förblifva neutralt.
I anledning af dessa förslag tillstyrkte kanslikollegium ett förbund nned Frankrike under vilkor att Sverige skulle lemna i Frankrikes sold 8,000 man till fot och 2,000 till häst, hvilka genom Frankrikes försorg skulle föras till Danzig och der användas till stadens försvar, men ej få föras mot tyske kejsaren. Frankrike skulle under första året betala 800,000 och under hvartdera af de följande 400,000 rdr hamburger banko i subsidier; men om Sverige blefve anfallet af Ryssland eller anfölle denna makt, skulle Frankrike understödja Sverige med 2 millioner rdr hamb. banko årligen och med 10 linieskepp i Östersjön. Dessa vilkor meddelades Casteja; men han förklarade sig ej ega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
