Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1738, 1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt sex bland sina ledamöter af adeln, tre af preste- och lika många af borgareståndet att utarbeta »en plan till rikets försvar och säkerhet», hvilken, för att bevara dess hemlighållande, icke ens inom utskottet behöfde föredragas. Den innefattades i ett s. k. »sekret bihang» till svaret på den kungliga propositionen och deri framstäldes ett krig mot Ryssland såsom förr eller senare oundvikligt, till följd af Rysslands »dagligen tillväxande agg mot de tankar, som i Sverige hysas, att vid första tillfälle söka ersättning för lidna förluster». Bättre vore derföre att förekomma Rysslands anslag än afbida den tid, Ryssland kunde finna läglig. Nu voro omständigheterna sådana, att Frankrike möjligen kunde förmås i förskott betala hela subsidiesumman, ja, må hända öka den; att Danmark och Preussen kunde förbinda sig till att ej oroa Sverige; att årets fälttåg mot Turkiet kunde utfalla olyckligt för Ryssland; att någon invärtes oro der yppades; att Turkiet kunde erbjuda penningeunderstöd, eller ett förbund mellan det och Polen kunde komma till stånd. Om alla dessa gynnande omständigheter eller några af dem sammanstötte, då skulle kongl. maj:t ega att skyndsamt och tyst göra alla anstalter till krig, ja ock att begynna det, i fall ställningen gjorde uppskof orådligt; dock skulle ständerna ofördröjligen sammankallas. Detta sekreta bihang lemnades försegladt i riddarhussekreterarens vård; men två af de nya riksråden, Åkerhielm och Ehrenpreus, fingo så mycken kännedom derom, att de skulle kunna påminna regeringen om dess öppnande, när tiden vore inne. För konungen, rådet och äfven för sekreta utskottet i dess helhet hölls det hemligt.
Riksdagen afslutades efter elfva månaders sammanvaro den 19 April 1739. Den vigtigaste tilldragelsen derunder och äfven den, som mest sysselsatt ständerna, hade varit ett slags statshvälfning, som lade makten i hattpartiets händer och med detsamma gaf Sveriges politik en krigisk riktning i stället för den fredliga, som förut varit rådande. Vid denna riksdag hade likväl äfven vidtagits flera vigtiga åtgärder med hänseende till handeln, näringarna och penningeväsendet, hvartill vi återkomma vid öfversigten af förhållandena i afseende härå under ifrågavarande tidskifte. Tillika bör anmärkas, att ständerna nu för första gången företogo en granskning af statsräkenskaperna. Då ständerna vid förra riksdagen åtagit sig bevillning, hade det skett med uttryckligt förbehåll, att medlen skulle användas endast till försvarsverket och vederbörande vid nästa riksdag derför redogöra. Vid början af 1738 års riksdag gjordes ock påminnelse derom i stånden, och sekreta utskottets statsdeputation afgaf då till stora sekreta deputationen en kortare berättelse, huru summorna i allmänhet blifvit anordnade; men härmed åtnöjde sig ej bondeståndet, utan yrkade att ur räkenskaperna få inhemta närmare underrättelse, huru dessa summor blifvit till hvarje förnödenhet använda, och endast under detta vilkor åtog sig ståndet att för år 1738 utgöra half bevillning.
En annan seger vann bondeståndet äfven vid denna riksdag, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
