- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden /
124

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1738, 1739 - Riksdagen 1740, 1741

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det genom vägran att utgöra de till riksskuldens afbetalning erforderliga bidrag förmådde de andra stånden medgifva bönderne att i ständernas kontor hafva en fullmäktig, »som vid riksdagarne kunde underrätta dem om kontorets tillstånd så mycket, som deraf kunnigt göras kan och ej under sekreta utskottets göromål hörer». Äfven fingo de en fullmäktig i det nu inrättade manufakturkontoret; men deras begäran att få komma in i sekreta utskottet vann lika liten framgång nu som vid föregående riksdagar.

I riksdagsbeslutet erkände ständerna med tacksamhet, att krigsmakten till lands och sjös blifvit underhållen, fästningar och flottor iståndsatta, skolor för krigsvetenskapen inrättade samt ett förbättradt reglemente för Vadstena krigsmanshus utfärdadt. Folket i Lappmarken skulle med synnerlig omsorg omfattas och understödjas. Den föreslagna nya kyrkoordningen skulle vid nästa riksdag öfverses. De åtgärder, som blifvit beslutade för den inre hushållningens, handelns och näringarnas förkofran, omnämndes. Bland annat hade rikets ständer, till afsättningens befordran, förenat sig om att, efter en viss tid, ej bära andra kläder än af inom riket tillverkade varor. Under namn af försvarshjelp medgafs till nästa riksdag hälften af 1734 års bevillning. Till statsverkets understöd skulle vissa mindre nödiga varor beläggas med kontributions-accis och denna bevillning uteslutande användas för försvarsverket. Till afbetalning å rikets gäld skulle lön- och betalningsafgiften tills vidare bibehållas; dock borde allmogens hemmavarande barn och tjänstefolk njuta en fjerdedels lindring i denna afgift, till slutet af året 1742. Slottshjelpen skulle utgå såsom dittills. Tullarne skulle ytterligare för fyra år utarrenderas. Reduktions-kommissionen skulle fortfara med sitt arbete till nästa riksdag, då verket borde afslutas. De sedan sista riksdagen utfärdade författningar godkändes, och nästa riksdag skulle börjas i medlet af November 1742.

Riksdagen 1740, 1741.


Den nu slutade riksdagen hade föranledt så vigtiga förändringar i rikets styrelse samt i så väl dess inre som dess yttre förhållanden, att följderna deraf voro länge känbara. De framträdde till en början i flerfaldiga yttringar af missnöje från det besegrade partiet och i allmänhet från allmogen, som fann freden hotad och som lidit så mycket under Carl XII:s krig, att den ännu mer än de öfriga samhällsklasserna fruktade ett nytt. Denna allmogens fruktan delades för öfrigt af ganska många äfven inom de öfriga stånden, som icke hängåfvo sig åt Hattarnes lysande förhoppningar om återupprättandet af Sveriges storhet, utan framför allt önskade ett fortsatt fredslugn för att bota de skador riket lidit under kriget. Hattarnes krigspolitik var emellertid visst icke den enda anledningen till det rådande missnöjet med den slutade riksdagens förhandlingar. Man harmades öfver den i mångas tycke,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free