Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1746, 1747
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obestämda ord om tronföljden. Konungen, som möjligen misstänkte i Blackwells anbud en snara af dem, som önskade en brytning mellan honom och tronföljareparet, lät underrätta Tessin om alltsammans, hvarefter Blackwell arresterades och regeringen förordnade till att döma honom en kanslirätt, bestående af några kanslikollegiets embetsmän med Tessin till ordförande. Ransakningen hölls så hemlig som möjligt. Penningeanbudet erkände Blackwell otvunget, men förnekade ihärdigt att hafva yttrat något om ändring i regeringssätt eller tronföljd, utan skulle de obestämda ord, som undfallit honom, blifvit framkallade af konungens och Bromans frågor och endast syftat på hvad som kunde ske, i händelse tronföljden genom Adolf Fredriks och hans året förut födde sons död blefve ledig. Kanslirätten ville likväl nödvändigt hafva i dagen en anläggning mot tronföljaren och lät derföre, på Tessins yrkande samt slutligen på regeringens särskilda befallning, då flere inom kanslirätten yttrade sig mot användandet af olagliga medel till bekännelses aftvingande, Blackwell tre gånger undergå pinligt förhör i de illa beryktade fängelsehålorna Tjufkällaren och Rosenkammaren, för att pina honom till närmare upplysningar om den samhällsvådliga anläggningen. Plågorna förmådde honom slutligen bekänna nästan allt hvad man ville, men det oaktadt kunde man icke af hans uppgifter sammanfatta någon sannolik plan mot tronföljden. Icke desto mindre förklarade dock rätten Blackwell vara »af bindande skäl och egen bekännelse förvunnen att hafva umgåtts med en högst skadlig anläggning mot riket, rörande dess ömmaste grundförfattningar, konungaförsäkran, regeringsform och tronföljd, samt genom ett högst förgripligt anbud sådant sökt att verkställa», hvarföre han den 10 Juni dömdes till döden och afrättades den 8 Augusti. Sedan han fått sin dom och dagen före afrättningen redan var utsatt, förklarade han ogrundadt allt hvad man pinat honom att bekänna.[1]
Icke så litet mörker hvilar ännu öfver denna rättegång. Under dess fortgång förklarade Blackwell inför domstolen, att det omtalade penningeanbudet kommit till honom i ett namnlöst bref, hvilket han förmodat vara från Titley, men nu trodde härröra från någon ovän. Man har häraf dragit den slutföljd, att det kunnat vara en af någon, med kännedom om Blackwells framfusighet och begär att göra sig vigtig, för honom utlagd snara, för att bringa å bane föreställningar om någon anläggning mot tronföljaren, hvilket vid den tiden skulle för Hattarne kommit särdeles väl till pass. Huru härmed än må förhålla sig, var dock både domstolens förfarande och dess afkunnade dom en uppenbar olaglighet, emedan det enda, som kunde läggas den tilltalade till last, var några obetänksamma, förflugna yttranden, hvarför man ej hade andra bevis än berättelser om hvad i enrum skulle föregått, samt för öfrigt bekännelser aftvungna genom pinliga medel och af hvilka man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
