Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1760-1762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen fått vidkännas för en kadettskola, den han under de första åren efter sin ankomst till Sverige inrättat och hvartill ständerna förut ej velat bevilja några anslag, anvisade de nu en summa af 20,000 d. s. Dessutom lemnade de konungen »en särskild underdånig gåfva» af 280,000 d. s., att utgå under de följande fyra åren med 70,000 d. s. under hvartdera. Anslagen för prinsarne och prinsessan ökades. Till de af konungen och drottningen vid Drottningholm anlagda fabrikers underhåll och utvidgning anvisades 20,000 d. s. årligen. Hofhållningens skulder, uppgående till öfver 400,000 d. s., betalades och dess anslag ökades med 100,000 d. s. årligen. Detta anslag hade dittills stått under öfverstemarskalkens förvaltning, men nu stäldes beloppet till konungens eget förfogande, med rättighet att efter godtfinnande använda uppkommande besparingar derå. Man sökte ock så mycket som möjligt bringa i glömska och försoning de stränga åtgärderna mot hofvet och dess anhängare under näst föregående riksdag, och den då beslutade riksakten, så väl som alla handlingar i sammanhang dermed, förstördes.
Hattarne önskade nu så snart som möjligt sluta en riksdag, af hvilken de icke vidare kunde hoppas några fördelar för sitt parti, och äfven Mössorna voro icke obenägna att låta ständerna åtskiljas. De hade begynt blifva oroliga öfver ryske kejsarens vänskap för hofvet och fruktade hans försök att draga Sverige in i ett krig mot Danmark, hvarföre de förenade sig med Hattarne att öfverenskomma om riksdagens afblåsande så snart freden blifvit afslutad och bevillningen faststäld. Den 1 Juni kom underrättelsen till Stockholm att fredsfördraget blifvit undertecknadt, och nu gick det äfven lätt att få bevillningen faststäld, hvilket dittills mött många svårigheter.
Efter 20 månaders sammanvaro afslutades ändtligen riksdagen den 21 Juni 1762. Den hade icke bidragit att öka förtroendet till regeringssättet och aktningen för ständerna. Mellan stånden inbördes hade tvister förefallit, i hvilka de beskylde hvarandra för ingrepp i grundlagarne samt i hvarandras privilegier, och dessa beskyllningar hade i tryckta handlingar blifvit spridda kring landet. Framgången hade ofta vexlat i partiernas strid, och utslaget till fördel för än det ena, än det andra hade ofta vunnits med ytterst få röster, hvilket gifvit ökad trovärdighet åt rykten om röstköp, likasom den olaga inblandningen i tjenstetillsättningar tolkades såsom egennyttans verk, äfvensom krigets lama gång och officerarnes sjelfrådiga hemresa bevisade styrelsens vanmakt.
I riksdagsbeslutet omförmäldes Sveriges deltagande i kriget samt den vunna freden. Ständerna uttryckte sin belåtenhet med de framsteg kronprinsen gjort, hvarföre de, sedan han inträdt i sitt 17:de år, tillstyrkte upphörandet af alla för uppfostran inrättade embeten, samt att han måtte taga inträde i rådkammaren, i anledning hvaraf han ock, efter aflagd trosbekännelse och nattvardens begående, hade på rikssalen inför konungen i rådets och ständernas närvaro aflagt sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
