Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vald af presterskapet derinom; dock kunde flera prosterier förena sig om en fullmäktig;
af borgareståndet, valde fullmäktige för hvarje stad, med tillåtelse för två eller högst tre af de minsta städerna att förena sig om en fullmäktig, samt
af bondeståndet, en från hvart härad der bofast, af allmogen vald bonde, »som tillförene icke i något annat stånd eller beställning stått hafver», med rättighet för flera härad att förena sig om en fullmäktig.
Alla riksdagsmannaval skulle afgöras af flesta rösterna, och den valde, som af dem, för hvilka han var fullmäktig, skulle förses med tillräckligt underhåll och respenningar, fick ej utan laga förfall afsäga sig förtroendet.
Hvarje stånd skulle öfverlägga på sitt rum och egde sjelf utse sin taleman. Omröstningar inom ståndet skulle ske per capita och med slutna sedlar. I alla mål, som icke rörde ständernas frihet eller ett stånds välförvärfvade privilegier, gälde tre stånds sammanstämmande mening såsom rikets ständers beslut, »hvaremot det stånd, som i skiljaktig mening varit, sedermera på intet sätt sig sätta må». Huru det skulle förhållas, när två stånd stannade emot två, stadgades ej i denna riksdagsordning. Adeln yrkade visserligen att i sådant fall ega afgörande rösten, men detta ville de öfriga stånden ej medgifva, och det blef slutligen stadgadt, att kongl. maj:t med råds råde fick upptaga och afgöra en sådan fråga, såsom om den aldrig hos ständerna förevarit.
Sekreterare hos adeln var riddarhus-sekreteraren, hos presteståndet notarien i Stockholms konsistorium, hos borgareståndet Stockholms stads sekreterare eller notarie eller den ståndet kunde komma öfverens om. Bondeståndets sekreterare skulle utses af de fyra talemännen gemensamt; dock finge ingen emot hela bondeståndets vilja detsamma påtvingas. Det tillhörde honom, »jemte det han förer pennan och håller ett riktigt protokoll öfver allt det som afhandlas, icke allenast biträda talemannen, att allt hvad som förekommer må ordenteligen och skickeligen afhandlas, utan ock göra sina påminnelser vid det, som emot regeringssättet och rikets fundamental-lag, jemte samtliga ständernas fri- och rättigheter, kan försökas, hvilket uti protokollet införas och för ståndet uppläsas bör; vinnläggande sig derom, att riksens allmänna bästa med rättrådighet må kunna handhafvas, hvilket allt med förstånd och foglighet bör ske och utan att tillvälla sig någon stämma inom ståndet».
Vidare stadgas om ceremonielet vid riksdagens öppnande och konungens allmänna propositions uppläsande å rikssalen. Konungens propositioner skulle vara med råds råde utfärdade och vederbörligen kontrasignerade. Ständerna hade äfven propositionsrätt och egde att vid riksdagen afhandla allt hvad de finna angå rikets allmänna välfärd samt undersöka huru grundlag och konungaförsäkran blifvit handhafda och följda, huru rådet sig förhållit, huru lag och rätt blifvit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
