Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen - Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckfrihetsförordningen af den 2 December 1766, hvilken förklarades skola ega den fullkomliga trygghet, som en orygglig grundlag medförer. Under Hattarnes välde hade tryckfriheten visserligen de senare åren fått utöfvas mera obehindradt än förr, men dess bestånd var ovisst, så länge den var underkastad censur samt olika åsigter vid de särskilda riksdagarne, och det var Mössornas förtjenst, att de sökte trygga den genom en lagstiftning, som erhöll egenskap af grundlag. Sådan tryckfrihetsförordningen af ständerna antogs och efter riksdagens slut af kongl. maj:t till efterlefnad utfärdades, innefattade den en långt större frihet än förut, ehuru det fortfarande var förbjudet att i tryck bestrida den rena evangeliska läran och vissa väsentliga stadganden i grundlagarne; att bruka lastande och förklenliga omdömen om konungen och det kungliga huset, eller smädliga tillvitelser mot riksens råd och ständer; att skymfa rikets embetsmän och andra medborgare eller samtida regenter, samt att såra ärbarhet och kristlig sedelära. All censur var dock nu afskaffad och med de nämnda inskränkningarna lemnades största frihet ej blott att afhandla teologiska, politiska och andra ämnen, utan ock att offentliggöra öfverläggningarna hos stånd och deputationer, hos domstolar och embetsverk, ja, i sjelfva rådkammaren, med undantag af hemliga ministeriela ärenden. Tillika sökte man genom noggranna föreskrifter om rättegångssätt, laga domstol och straffbestämningar förebygga godtycklighet i tillämpningen. Detta ändamål blef visserligen icke fullständigt uppnådt, och Mössorna sjelfva, sedan de kommit till väldet, visade sig långt mindre vänner af tryckfriheten, än de varit vid dess tillvägabringande; men Sverige hade likväl den hedern att hafva varit det första land, i hvilket tryckfriheten blifvit förklarad ingå bland rikets grundlagar.
Under Adolf Fredriks regering hade emellertid de maktegande ständerna allmera trädt i utöfning af den högsta makten inom samhället, hvilken de åt sig förbehållit, och denna utöfning sträckte sig till alla grenar af styrelsen samt omfattades lika ifrigt af alla de särskilda riksstånden.
Vi öfvergå nu till förhållandena inom dessa under ifrågavarande tidskifte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
