Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsätter prest i de socknar, der han lagligen har patronatsrätt. Regala pastorat tillsättas af konungen, sedan församlingen uppfört tre på förslag samt domkapitlet utlåtit sig deröfver. Huspräster skola ej förordnas utan för vigtiga och nödvändiga orsaker. Hvarje stifts barn böra framför andra blifva efter sina meriter försörjda inom det stift, till hvars tjenst de blifvit ordinerade, dock vederbörandes rätt oförkränkt att äfven kalla prester från andra stift. Ingen får lägga sin gård från den församling, dit den af ålder hört, till en annan.
Prest får ej inmanas i häkte, derest han icke å färsk gerning gripes, blifvit till grof missgerning lagligen skyldig befunnen, eller vederbörande domare eller exekutor pröfvar saken vara af sådan beskaffenhet, att han om den brottsliges person bör göra sig försäkrad. Vid rättegångar i brottmål, som angå prestman, förordnar konsistorium en fullmäktig att vid rättegången, å konsistorii vägnar, göra de anmärkningar, som kunna finnas nödiga.
Presterskapet försäkras om att utgöra ett särskildt riksstånd, samt deras söner om befordran efter förtjenst i enlighet med regeringsformen. Landshöfdingar och andra embetsmän anbefaldes hålla hand deröfver, att privilegierna varda i verket stälda och efterlefda.
Presteståndet förenade sig med adeln och borgareståndet så väl att förhindra konungens af bondeståndet understödda försök till vinnande af ökad myndighet som att motsätta sig bondeståndets yrkande att vinna inträde i sekreta utskottet. I frågan åter om de fem riksrådens afskedande, som vid 1738 års riksråd så lifligt sysselsatte ständerna, stodo preste- och bondestånden emot adeln och borgareståndet, samt yrkade på riksrådens bibehållande vid sina embeten. Sedermera vid 1740 års riksdag förklarade sig presteståndet mot kriget. Horns och de äldre Mössornas åsigter om nödvändigheten af fredens bibehållande, hvartill äfven de senare Mössorna slöto sig, voro ock sedermera rådande inom presteståndet, i följd hvaraf mösspartiet ock der hade öfvervigten, och i allmänhet var presteståndet bland alla riksstånden det mest konservativa och det som visade minsta håg för politiska hvälfningar och omkastningar.
Genom en kunglig förordning af den 16 September 1727 erhöllo kapellanerne rättighet att, om de så önskade, deltaga i riksdagsmannavalen för presteståndet samt äfven att till riksdagen sända någon af sina embetsbröder såsom sin fullmäktig, i hvilket fall de borde deltaga i kostnaderna för riksdagsmannaunderhållet, hvarifrån de eljest voro befriade, och genom kongl. brefvet den 15 December 1741 medgafs bildande inom stiftet af särskilda valdistrikt af två, tre eller flera pro-sterier, att utse riksdagsmän i presteståndet.
Redan vid 1720 års riksdag stadgades, att erkebiskop, biskopar och superintendenter, hvilka enligt 1686 års kyrkolag utnämndes af konungen utan att vara bunden af något förslag, skulle tillsättas med råds råde, sedan förslag blifvit upprättadt så, som ännu tillgår, och under detta tidskifte vidtogs för öfrigt i församlingarnas frihet att välja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
