Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vitterhet och konst
- Seder och lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historie- och porträttmålare; Per Krafft, f. 1720, d. 1793; porträttmålare; Jakob Filip Hackert, f. 1737, d. 1807, landskaps- och djurmålare, m. fl.
Såsom skulptörer gjorde sig fransmännen Jakob Filip Bouchardon och l’Archeveque mest kända. Den senares förnämsta arbeten, Gustaf I:s och Gustaf Adolfs statyer i Stockholm, fulländades dock först under nästa tidskifte.
Sveriges mest berömde gravör var Johan Carl Hedlinger, f. 1718, d. 1745, hvilken äfven hade europeiskt rykte såsom sådan.
Musiken hade under frihetstiden i Johan Helmik Roman, f. 1694, hofkapellmästare 1727, d. 1758, den förste svenske idkare, som gjort sig ett namn, hvarföre man ock kallat honom »den svenska musikens fader».
I allmänhet hade de sköna konsterna under frihetstiden att glädja sig af ett verksamt och nitiskt beskydd först af Carl Gustaf Tessin, så långt hans inflytande sträckte sig, och sedermera af Lovisa Ulrika, hos hvilken Sverige i detta hänseende står i stor tacksamhetsskuld.
Seder och lefnadssätt.
I slutet af Carl XII:s regering lefde den kungliga svenska familjen högst indraget, i följd af den rådande nöden och nedslagna sinnesstämningen. Sedan Ulrika Eleonora kommit till regeringen och fred blifvit ingången med rikets fiender, antog visserligen umgänget inom konungaborgen ett något gladare skick, särdeles som konung Fredrik älskade prakt och vällefnad; men hans böjelse härför hindrades dels af drottningens lynne, landets fattigdom och ständernas knappa anslag, dels ock genom exemplen af Carl XI:s och Carl XII:s enkla lefnadssätt. Också var konung Fredriks hofhållning föga lysande. Middagsmåltiden intogs klockan 1 af konungen och drottningen gemensamt, då rätterna vanligen voro tio eller tolf och gästerna ungefär lika många, men hvilka snart efter måltiden aflägsnade sig. Kl. 5 e. m. samlades hofvet åter till aftonbön, då ljusen i sällskapsrummen tändes och drottningen tog sitt spelparti, medan konungen gick fram och åter genom rummen under samtal om sina fälttåg och om sin hjelte, prins Eugène. Två eller tre gånger i veckan öppnades rummen till allmän mottagning, då man roade sig med kortspel, musik och dans. Kl. 9 e. m. intogo de kungliga personerna sin aftonmåltid, till hvilken närvarande herrar af tromans värdighet och derutöfver vanligen med sina fruar blefvo bjudna. De öfriga gästerne bespisades vid hoffröknarnas taffel, hvarefter sällskapskretsen åtskildes vid pass kl. 10. Till vinterbostad begagnades det s. k. kungshuset å Riddareholmen. Under somrarne vistades hofvet för det mesta på Ekolsund eller Drottningholm, men allrahelst på Carlberg.
Undersåtarnes lefnadssätt rättade sig någorlunda efter hofvets, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0531.html