Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalguvernör i Pomern. I följd häraf utfärdades ock, på ständernas begäran, af konungen kallelsebref till riksråden Adam Horn och Per Kalling, af hvilka den förre åter inträdde i rådet den 22 Augusti och den senare den 3 September.
Den 13 Augusti meddelade konungen sekreta utskottet att han utsatt den 24 September till sin kröningsdag, och utskottet skyndade att gifva stånden del af detta tillkännagifvande. Adeln biföll genast den utsatta kröningsdagen, men de ofrälse stånden återförvisade ärendet, med förklaring att de icke kunde yttra sig om tiden förr, än sekreta utskottet dragit försorg om konungaförsäkran. Till dennas granskning utsåg ock utskottet nu en beredning af sexton bland sina ledamöter, jemte fyra, valde af bondeståndet, hvilken beredning fram i September tillvägabragte ett förslag, som i Adolf Fredriks konungaförsäkran införde tre ändringar af vigt: att konungen skulle förpligta sig att oafbrutet regera, att han skulle förklara sig benägen att alltid instämma med riksens ständer, hvarvid ordet »samteliga» blifvit uteslutet för att gifva stöd åt det redan vid riksdagen å bane bragta yrkandet, att tre stånds beslut i allt skulle vara gällande, samt att vid befordringar till embeten afseende skulle fästas icke vid någons »förvärfvade gunst, karakter, stånd och anseende», utan endast vid skicklighet och förtjenst, der orden »karakter, stånd» voro tillagda och »endast» insatt i stället för »förnämligast», såsom lydelsen varit i Adolf Fredriks försäkran så väl som i regeringsformen. Förändringarna hade blifvit tillvägabragte af de ofrälse Mössorna för att minska adelns företrädesrättigheter; men härigenom blef det ock för adeln en ståndssak att motsätta sig dessa förändringar, som för öfrigt äfven voro vidtagna i strid mot den ingångna kompositionen.
Utskottsberedningens förslag öfverlemnades till granskning af en stor deputation, bestående af sekreta utskottet, förstärkt med 25 bönder, inom hvilken nya yrkanden framstäldes af de ofrälse ståndens ledamöter, synnerligast om gemensamma privilegier för de tre ofrälse stånden eller »odalstånden», såsom de nu begynte kallas. Ombud från dessa tre stånd sammanträdde till gemensamma öfverläggningar om de privilegier, hvilka de borde fordra, och att dessa icke skulle lemna de adeliga oantastade var lätt att förutse.
Tillika angreps adeln med yttersta häftighet i flera utgifna ströskrifter, bland hvilka i synnerhet en, kallad »Den ofrälse soldaten», väckte stor uppmärksamhet. Den skildrade i de mörkaste färger huru de ofrälse underofficerarne och soldaterne värnlöst och hopplöst voro blottstälde för den adelige officerens utpressningar och råa misshandling, hvaröfver det vore fåfängt att klaga hos hans förmän, som tillika voro hans ståndsbröder; ty vid hela regementet funnes ingen ofrälse chef eller officer, likasom det ej heller fans någon ofrälse justitiekansler eller fullmäktig i rådet. Hvart skulle man då vända sig om hjelp och rättvisa? »Men då fienden kommer, då det gäller att fullgöra den dyra pligt, för hvilken officern i fredstid så hederligen varit underhållen, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
