Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772 - Sveriges yttre förhållanden, 1772-1778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvaltning, betog konungen rätt att utan deras samtycke göra krig eller gifva och ändra ståndsprivilegier, samt tillförsäkrade hvar och en att blifva dömd af den domstol, under hvilken han enligt Sveriges lag hörde, med förbud mot alla slags extra ordinarie domstolar, så ansågs friheten härigenom tillräckligen betryggad, och missnöjet med dess missbruk under det föregående statsskicket gjorde, att man ej så noga fäste sig vid allt som var obestämdt i den nya grundlagen. Konungens förfarande hade ock varit sådant, att det väckt allmän belåtenhet. Han hade visat så många drag af rådighet och mod, af mildhet och högsinthet, att man icke trodde sig hafva för folkets frihet någonting att befara af en sådan konung, som fritt och otvunget förklarat, att han afskydde enväldet och endast ville blifva den förste medborgaren bland ett fritt folk.
Alla förföljelser hade ock uteblifvit, och konungen hade visat den ädelmodigaste försonlighet äfven mot dem, som förut varit konungamaktens ifrigaste motståndare, under det han tillika rikligen belönat dem, som biträdt honom vid statshvälfningens genomförande. Sprengtporten, som den 16 Augusti förmått garnisonen i Sveaborg att förklara sig för konungen mot ständerna och med en styrka af omkring 800 män inskeppat sig den 23, men först den 30 Augusti kommit till Sandhamn, hvarifrån han för ihållande motvind ej kunde sjöledes komma längre än till Dalarö, der han landsatte sina trupper och möttes af konungen utanför Skanstull den 7 September, helsades af honom såsom förste upphofsmannen till det stora verket, befordrades till generallöjtnant och utnämndes, när Fersen blef riksråd, efter honom till chef för gardet. Hellichius adlades med namnet Gustafsschöld och befordrades till öfverste. Toll blef naturaliserad svensk adelsman och utnämndes till ryttmästare. De Carnall och öfversten för artilleriet Clas Robert Charpentier blefvo friherrar, generalmajorer och kommendörer af svärdsorden, Fredrik Horn grefve och generallöjtnant, Ramsay generallöjtnant, Saltza, König och Trolle generalmajorer; alla gardets officerare befordrades en grad, underofficerarne hugnades med medaljer och liftidspensioner, manskapet med en dukat per man, äfvensom adelskap, ordnar och befordringar frikostigt utdelades till alla, som tagit någon del i den nu lyckligt fulländade statshvälfningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
