Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges inre förhållanden, 1772-1778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanslipresidenten direkte för konungen, utan någon annans deltagande, så att för statssekreteraren och utrikes-konseljen icke återstodo andra ärenden än sådana, som rörde konsulaten, postverket, akademier och tidningar. Förandet af diskussions-protokoll afskaffades så väl i rådet som i konseljerna, med undantag för den afdelning af rådet, som hade att behandla rättegångar i högsta instansen.
Denna fördelning af ärendena i rådet, uppgjord af riksrådet Carl Fredrik Scheffer, hade till hufvudsyfte att inskränka rådets inflytande och medförde dessutom för Scheffer den särskilda fördelen att derigenom så mycket mera försäkras om sitt enskilda inflytande hos konungen; men detta sätt att styra riket fordrade en konung, som älskade allvarsamma sysselsättningar och ej tröttnade vid ett fortsatt verksamt arbete. Rådsherrarne kunde nu icke vinna någon grundligare kännedom om ärendena i allmänhet, ty konungen tillkallade än den ene, än den andre, och under hans vistande å sina lustslott, der han vanligen tillbragte tre fjerdedelar af året, ombyttes litet emellanåt riksråden i konseljen. Det hände äfven ofta nog, att de ärenden, öfver hvilka konungen hört rådet, sedermera, då de förekommo i konseljen, föranledde ett helt annat beslut, än som fattats inom rådet. Alla måndagar infann sig konungen i rådet och, med undantag af lördag och söndag, voro alla dagar upptagna af konungens konseljer från klockan 10 förmiddagen till klockan 1 eftermiddagen och efter måltiden från klockan 4 till 6 eller 7 på aftonen. Detta flitiga arbetande fortsattes dock ej särdeles länge, utan snart nog började förmiddagsarbetet ej förr än klockan 12 och eftermiddagsarbetet blef allt oftare afbrutet af promenader, ridter och besök på teatern. Konungen hade från barndomen vant sig att vaka, och denna vana bibehöll han under hela sin lefnad. Han gick till sängs omkring klockan 3 på morgonen och steg ej upp före klockan 10, hvarföre han ock sällan kunde infinna sig i konseljen före klockan 12.
Den nya regeringens början var emellertid ganska lofvande och gjorde af flera anledningar konung Gustaf kär för sitt folk. Jemte det han frikostigt belönade alla, som varit honom behjelplige att genomföra statshvälfningen, visade han tillika det mest högsinta ädelmod och den vackraste försonlighet mot sina förra motståndare. Redan den 24 Augusti utfärdades en kongl. förordning, att derefter »inga smädeliga tillvitelser rörande förra partier finge i några skrifter införas, icke heller de förhatliga och vederstyggliga ord, som tjent att beteckna de bägge partierna, i sådan akt och mening någorstädes nyttjas och brukas», och tillika yttrade sig konungen hysa till sina undersåtar det förtroende, att hvad sålunda blifvit förordnadt i afseende å allmänna tal och skrifter jemväl måtte iakttagas i enskilda samqväm, »så att både lagar och seder måtte instämma i ett och samma ändamål att af det svenska folket göra ett folk, sammanbundet och förenadt i vördnad för Gud, lydnad för öfverheten, kärlek till fäderneslandet och utöfning af alla medborgerliga dygder».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
