Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget 1789, 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlust förbigingos 5 ryska fregatter, som lågo i andra linien, men hvilkas skott voro mindre mördande, i anseende till den myckna krutröken, som betog utsigten och hindrade dem att med säkerhet rigta. Skärgårdsflottan hade emellertid i bredd med linieskeppen passerat den fiendtliga linjen utan särdeles förlust. Under genomfarten hade både konungen och hertigen varit i största fara att blifva skjutna. Då chefskeppet passerade de ryska linieskeppen och hertigen, jemte löjtnant Klint och baron Schoultz von Ascheraden, midt i hetaste kulregnet stod på hytten vid mesanmasten, gick en kula så nära öfver Klints hufvud, att hatten trycktes ned öfver ansigtet, och en annan, som sårade hertigen i armen, träffade Schoultz midt i hjertat. Konungen färdades i en slup, på hvilken den kungliga flaggan svajade. Denna blef först nedskjuten, och ögonblicket derefter borttog en kanonkula båda armarne på en af roddarne helt nära konungen, hvilken genast räckte honom sitt armkläde till förbindning. Kort derefter gick konungen ombord på en jakt, hörande till örlogsflottan, men fortfor dock att åtfölja skärgårdsflottan.
Nästan hela örlogsflottan samt största delen af skärgårdsflottan hade emellertid utan betydlig förlust kommit igenom den ryska linien, då en olycka inträffade, som åstadkom stor förödelse. En oskickligt förd brännare, som var ämnad mot ryska linien, girade i stället ned på de sista svenska örlogsfartygen, ett linieskepp och en fregatt, samt antände dem, så att båda sprungo i luften omkring klockan 9 förmiddagen. Genom explosionen blef den redan förut af krutröken fördunklade luften ännu mera förmörkad, och sådan oordning uppkom bland de eftersta fartygen, att 3 linieskepp, 2 fregatter, i skonert och 2 galerer kommo på grund å ömse sidor om farvattnet. Dessa förluster ökades sedermera derigenom, att örlogsflottan i stället att efter genombrytningen, såsom planen ursprungligen varit, jemte skärgårdsflottan söka de inre skären, begagnade sin större seglingsförmåga och öfvergaf skärgårdsflottan samt fortsatte seglingen ända till Sveaborg, dit endast en hemmema och en turuma af skärgårdsflottan förmått medfölja. Ryska flottan, som hela eftermiddagen jagat den svenska, uppnådde först vid nattens inbrott dess eftersta skepp, af hvilka ett måste gifva sig då och ett frampå morgonen. Den sålunda öfvergifna skärgårdsflottan begick äfven det fel att hålla sig för mycket utåt sjön, i stället att genast söka de inre skären, och följden blef att 4 galerer, 4 kanonslupar, 7 jollar och 30 transportfartyg togos af fienden. Förlusten skulle blifvit ännu större, om icke den starka sjögången hindrat förföljandet.
Den 4 Juli på morgonen uppnådde konungen med en del af skärgårdsflottan Svensksund, dit hela den skingrade flottan efter hand samlade sig mot aftonen den 5. Dess förlust utgjordes af 7 galerer, 4 kanonslupar, 4 jollar, 30 transportfartyg och 2,000 man. Örlogsflottan som på morgonen den 5 uppnådde Sveaborg, hade förlorat 7 linieskepp, 3 fregatter, några mindre fartyg och 4,000 man. Den hade nu endast 14 linieskepp och 9 fregatter i behåll, hvilka derefter ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
