Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besök i Upsala bevistade han flitigt äfven de vetenskapliga föreläsningarna och hedrade vid flera tillfällen mera framstående vetenskapsmän med särskilda utmärkelser; men det intresse, han egnade vetenskaperna, visades dem icke för deras egen skull, dertill var hela hans bildning alltför ytlig, utan för det beröm deras hägn under »upplysningens tidehvarf» gaf hvarje regent, som derigenom utmärkte sig, och den heder, berömde vetenskapsmän tillskyndade det land de tillhörde.
Någon vetenskapernas förkofran finner man emellertid icke i Sverige under Gustaf III:s regering, utan snarare ett visst tillbakagående, föranledt dels af den öfvervägande riktning åt vitterheten, hvilken konungen företrädesvis uppmuntrade, dels af den alltmera öfverhandtagande flärden, hvari konungen och hans omgifning alltför mycket föregingo med sitt exempel.
Hvad de särskilda vetenskaperna beträffar, stod teologien icke längre främst bland dessa. Den idkades nu hufvudsakligen såsom brödstudium, för vinnande af presterlig anställning; men det var visst icke öfverlägsenhet i teologisk kunskap, som under Gustaf III:s regering beredde presterliga befordringar, ty under största delen af densamma florerade pastorathandeln eller gåfvos pastorat åt unge adelsmän, hvilka man på detta sätt sökte bereda en utkomst, som på andra vägar var för dem svårare att vinna, och befordringar till högre presterliga värdigheter bestämdes icke af öfverlägsenhet i kunskaper, utan företrädesvis af egenskapen att vara »välsinnad».»
Den teologiska litteraturen var ock under Gustaf III:s regering föga rik. I dogmatik utgåfvos åtskilliga arbeten af prosten Anders Ekmarck (född 1741, död 1822), af domprosten i Skara Anders Knös (f. 1721, d. 1799), lektorn i Carlskrona Samuel Johansson Alnander (f. 1731, d. 1772), teologie professorn, sedermera biskopen i Visby Johan Möller (f. 1738, d. 1805), en af den tidens flitigaste författare synnerligast i dogmatik och teologisk polemik, lektorn i Hernösand Johan Hartman Eberhardt (f. 1727, d. 1796), teologie adjunkten, sedermera biskopen i Visby Carl Johan Eberstein (f. 1758, d. 1838), m. fl. De vigtigaste arbetena i exegetik voro den här ofvan omnämnda bibelkommissionens öfversättningar af särskilda delar utaf bibeln. Så öfversattes Mose böcker, Josua bok, Domareboken, Samuels böcker, Jobs bok, Psalmerna och Profeterne af Carl Aurivillius, professor i österländska språken vid Upsala akademi (f. 1717, d. 1786); Salomos Sedespråk, Deboras segersång och Psaltaren af Johan Adam Tingstadius, som efter Aurivillius blef professor i österländska språken och sedermera 1803 biskop i Strengnäs (f. 1748, d. 1827), samt gamla testamentets historiska böcker af Olof Domey (f. 1726, extra ordinarie teologie professor i Upsala 1787, d. 1796). En »Inledning till den Heliga skrifts läsning», utgifven 1775 af det år 1771 för utgifvandet af religiösa skrifter stiftade samfundet Pro fide et Christianismo (för tron och kristendomen) och författad af dåvarande lektorn i Gefle, sedermera professorn i dogmatik vid Upsala akademi Erik Jonas Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
