Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(f. 1729, d. 1808), blef mycket berömd, och vigtiga bidrag till bibelns rätta förstånd lemnade de »Strödda samlingar utur naturkunnigheten, till den Heliga Skrifts upplysning», som i Upsala 1785—1794 utgåfvos af dåvarande skolmästaren på Vermdön, sedermera teologie professorn i Upsala Samuel Ödmann (f. 1750, d. 1829). Predikosamlingar utgåfvos af prosten Carl Johan Brag (f. 1735, d. 1781), öfverhofpredikanten Gabriel Rosén (f. 1720, d. 1784), och prosten Lorens Christofer Retzius (f. 1745, d. 1818); men den tidens mest berömde predikanter, biskopen Johan Wingård, och dåvarande kyrkoherden i Kungsholms församling, sedermera biskopen i Linköping Magnus Lehnberg, utgåfvo icke sina predikningar (den senares utkommo först efter hans död).
Filosofien företedde i Sverige under Gustaf III:s regering en ännu mindre rik litteratur än teologien, tvärt emot hvad man bort vänta under det »filosofiska århundradet», då filosofien stäldes främst bland vetenskaperna och således intog den plats teologien förut innehaft. Wolfs och Lockes filosofiska system började nu efter hand undanträngas af Kants. Såsom en af de sista Wolfianerne uppträdde Johan Peter Sleincour (f. 1714, d. 1785), sedan 1765 professor i ethik och politik vid Upsala akademi, dock mera såsom lärare än som författare. Lockianer voro Per Niklas Christiernin (f. 1725, d. 1799), professor i logik och metafysik vid Upsala akademi sedan 1772; Johan Gottmark (f. 1726, d. 1812), teologie lektor och prost; Per Köhlmark (f. 1750, d. 1839), lektor i Carlstad; Olof Bjurbäck (f. 1750, d. 1829), biskop i Carlstad 1805; Nils von Rosenstein (f. 1752, d. 1824), svenska akademiens ständige sekrererare sedan dess stiftelse 1786, hvars »Försök till en afhandling om upplysningen», vid nedläggandet af presidiet i vetenskapsakademien 1789, prisades af skalden Carl Gustaf Leopold, äfven lockian, såsom »den mest filosofiska bok på vårt språk». Som kantian uppträdde Daniel Boëthius (f. 1751, d. 1810), professor i praktisk filosofi vid Upsala akademi 1783. Läroböcker i filosofi utgåfvos för öfrigt af Johan Benedikt Busser (f. 1729, d. 1799), teologie lektor i Linköping, och Johan Wilhelm Faxe, (f. 1730, d. 1790), prost och kyrkoherde. Såsom framstående författare i estetik uppträdde redan under Gustaf III:s regering Carl August Ehrensvärd och Thomas Thorild, till hvilka vi återkomma i framställningen af vitterhetens och konstens utveckling under detta tidskifte.
I lagkunskap utkommo under Gustaf III:s regering åtskilliga afhandlingar af Lars Johan Colling (f. 1714, d. 1785), professor i Lund, Lars Tengvall (f. 1746, d. 1809), professor i Lund, A. Hernberg, professor i Upsala, Fale Burman (f. 1758, d. 1789), lektor i Hernösand, Christer Berck, professor i Upsala, A. C. Westdal, B. Nyström, m. fl., äfvensom författningssamlingar utgåfvos af Erik Bredberg, M. H. Brummer och Jakob Albrecht Flintberg (f. 1750, d. 1804), jemte åtskilliga utan uppgifven utgifvare. Några vetenskapliga juridiska arbeten af betydenhet eger man dock ej från detta tidskifte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
