Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hårds fångenskap i Ryssland», 1789; »Berättelse om finska kriget 1741—1743, öfvers.», 1789 och »Om prins Henriks resor till Sverige och Ryssland 1770, 1776»; Samuel Loenbom (f. 1723, d. 1776), amanuens i riksarkivet, författare till »Magni Stenbocks lefverne», 4 delar, 1757—1765: »Handlingar till Carl XI:s historia»; 15 samlingar, 1763—1774, »Svenska Archivum», 3 delar, 1766—1772, m. fl.; Carl Hildebrandson Uggla (f. 1725, d. 1803), kammarherre, ledamot af vetenskaps-akademien, författare till »Svea rikes rådslängd», 8 afdelningar, 1791—1793; Johan Hartman Eberhardt (f. 1727, d. 1796), lektor i Hernösand, sekreterare i bibelkommissionen, förf. af »Försök till en pragmatisk historia om frälseståndet i Sverige», 1769; Johan Adam Rehbinder (f. 1733, d. 1809), lagman, förf. till en fortsättning af Stiernmans »Matrikel öfver Sveriges rikes ridderskap och adel, från 1755 till 1781», m. fl. likartade arbeten; Georg Gezelius (f. 1735, d. 1789), kyrkoherde i Lillkyrka och Ödeby i Nerike, hofpredikant, författare till »Biografiskt Lexikon öfver namnkunnige och lärde svenske män», 3 delar, 1778—1787; Elis Schröderheim (f. 1747, d. 1795), Gustaf III:s bekante statssekreterare, genom sina minnestal öfver Hans Henrik von Liewen, Gustaf Filip Creutz, Axel Gabriel Leijonhufvud, Axel von Axelson och Anders Johan von Höpken, 1781—1790, samt genom sina »Anteckningar till konung Gustaf III:s historia», utgifna 1851, tillhörande Sveriges historiske författare; Carl Gustaf Nordin (f. 1749, d. 1812), prost, slutligen biskop i Hernösand, en af de 18 i svenska akademien, förf. till ett stort antal der hållna minnesteckningar 1787—1811, samt utgifvare af »Carl XI:s dagbok» 1808; friherre Shering Rosenhane (f. 1754, d. 1812), statssekreterare, ledamot af vetenskaps- och vitterhets-akademierna, förf. till »Svea rikes konungalängd», m. fl. arbeten; Jakob Tengström (f. 1755, d. 1833), Finlands förste ärkebiskop, förf. till en »Historisk afhandling om svenska sjömakten i äldre tider och i synnerhet under konung Erik XIV», 1781, samt till ett »Minne öfver biskopen i Linköping Johannes Terserus», 1786; Christian Wåhlin (f. 1761, d. 1829), teologie professor och domprost i Lund, förf. till. »Fäderneslandets historia och statskunskap för begynnare», som från 1787 till 1811 erhållit elfva upplagor och varit en af våra mest begagnade skolböcker; Carl Gustaf Tornquist, öfverstelöjtnant, förf. af »Utkast till svenska flottans sjötåg», 1788, omfattande tiden från 1522 till 1719.
Bland denna tids författare i svenska historien bör slutligen äfven nämnas Gustaf III sjelf, för hans på fransyska författade Memoirer, begynta 1765, då han var 19 år gammal, hans »Personalier öfver konung Adolf Fredrik», 1771, hans »Äreminne öfver Lennart Torstensson», 1786, samt några icke fulländade uppsatser om tilldragelserna 1768, om riksdagen 1769 och om statshvälfningen 1772. Emellertid, om ock Gustaf III älskade historiskt författarskap och äfven sjelf idkade det, var hans inverkan derå icke fördelaktig, dels emedan det trycktvång, han införde å allt politiskt skriftställen, hindrade hvarje mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
