Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frisinnad framställning af samtida eller dermed gemenskap egande förhållanden; dels emedan han företrädesvis uppmuntrade »äreminnet», en historisk afart, som under hans regering inkom i svenska litteraturen och började uttränga den enkla, oveldiga framställningen af historiska tilldragelser. Likasom man denna tid i predikningar satte vältalighet i främsta rummet och uppbyggelsen först i det andra, satte man äfven i äreminnet vältaligheten främst, och sanningen fick ofta vika för de granna fraserna. Vi hänföra ock ej här äreminnena till den historiska vetenskapen, utan till vitterheten, och skola vid framställningen af dennas utveckling under Gustaf III:s regering återkomma till detta nya vitterhetsslag.
En art af historiskt författarskap, som under detta tidskifte erhöll större utveckling än under något föregående, var memoirerna, anteckningarna af händelserna för dagen, angifvande antecknarens uppfattning deraf, utan anspråk att utgöra någon genomförd historisk skildring. De äro i allmänhet af stort intresse för kännedomen om det inre af den tidens historia, men kunna icke utan mycken försigtighet begagnas såsom historiska källor, emedan de flesta deribland bära alltför mycket pregeln af partisinne och, såsom icke afsedda för offentliggörande, äfven sakna den borgen för tillförlitlighet i uppgifter, som i annat fall kunna ligga deri. De hafva ock först i en senare tid efter författarnes död blifvit utgifna och kunna således icke ens betraktas såsom slutresultatet af dessas uppfattning, utan blott såsom angifvande densamma för den tid då de skrefvos.
Bland dessa memoirer böra, med hänseende till så väl deras författare som deras omfattning, i främsta rummet nämnas »Riksrådet och fältmarskalken m. m. grefve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter, utgifna af R. M. Klinckowström», 8 delar, Stockholm 1867—1872. De omfatta hela frihetstiden och Gustaf III:s regering ända till och med Fersens arrestering å Fredrikshof 1789 samt äro åtföljda af talrika bilagor, till bestyrkande af förekommande uppgifter. De äro onekligen af stort värde, äfven med hänseende till sjelfva framställningssättet, och rika på nya upplysningar rörande den tid de omfatta; men man får dock ej glömma, att de alltid angifva tilldragelserna ur det partis synpunkt, för hvilket författaren så länge stod i spetsen, hvarföre de ock, i hvad de röra Gustaf III:s regering, röja alltför mycken fiendtlighet mot konungen och alltför påtaglig benägenhet att tyda till det värsta hvad han företog sig.
Gudmund Göran Adlerbeth, som sedan 1778 var Gustaf III:s handsekreterare, åtföljde honom under resan till Italien 1783 och stod högt i hans förtroende, har i »Historiska anteckningar», utgifna af G. Andersson i 3 delar, Örebro 1856, 1857, mera oveldigt, ehuru icke utan spår af den bitterhet, tilldragelserna vid 1789 åra riksdag framkallade hos adeln i allmänhet, lemnat en utförlig skildring af dessa tilldragelser samt en mera kortfattad af den föregående delen utaf Gustaf III:s regering, så väl som af återstoden deraf, äfvensom dessa anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
