Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentligen för arkitektoniska ritningar, samt i allmänhet såsom lärare i teckningskonsten, hvari, bland många andra, Gustaf III och hans bröder samt Sergel voro Rehns lärjungar, hade icke ringa inflytande på konstutvecklingen i Sverige.
Kopparstickarekonsten utöfvades under detta tidskifte med framgång af Jakob Gillberg, född i Vermland 1724, lärare vid ritare-akademien 1768, död 1793, en af Sveriges flitigaste gravörer, ehuru hans senare arbeten af kännare sättas under de tidigare; Per Gustaf Floding, född 1731, professor vid målare- och bildhuggare-akademien 1773, död 1791, uppfinnare af en ny laveringsmetod och särskildt berömd för den stora gravyr, han från Paris, dit han 1755 fått på manufakturfondens bekostnad resa för att inhemta närmare undervisning i sin konst, hemsände 1761 och som förestälde konung Adolf Fredrik på sin tron, med ständerna vid sin sida och mottagande af Minerva fyra barn — Måleriet, Bildhuggeriet, Byggnadskonsten och Kopparstickarekonsten — hvilken väckte sådan belåtenhet, att ständerna åt konstnären anslogo ett årligt underhåll af 2,000 livres, samt sedermera följdes af flera andra arbeten, som gifvit Floding stort rykte såsom gravör; Fredrik Akrell, född 1748, gravör vid vetenskaps-akademien 1776, död 1804, af hvilken man har en stor mängd porträtt och illustrationer till åtskilliga verk, äfvensom han utgifvit flera glob- och andra kartor, samt Johan Fredrik Martin, född 1755, en yngre broder till den här ofvan omnämnde målaren Elias Martin, af hvars teckningar han utfört flera i gravyr, död 1816, särskildt bekant genom sina »Svenska vyer» och sina illustrationer till Skjöldebrands resor.
Såsom medaljgravör utmärkte sig Daniel Fehrman, Hedlingers lärjunge, född i Stockholm 1710, sin lärares efterträdare såsom gravör vid myntet 1745, död 1780, samt Gustaf Ljungberger, Fehrmans lärjunge, född 1734, medaljör 1768, professor i teckning vid målare- och bildhuggareakademien 1773, död 1787. Ljungberger var systerson till kanslirådet Berch, utgifvaren af »Namnkunnige svenska herrars och fruers skådepenningar», hvarvid han biträddes af Fehrman, åt hvars vård han anförtrodde sin systerson, och betecknande för konstnärernes ställning ännu vid denna tid är kontraktet mellan Fehrman och Ljungberger. »Jag Daniel Fehrman», heter det deri, »antager Gustaf Ljungberger till min discipel uti medaljkonsten, tillförsäkrandes att använda all möjlig flit uti dess undervisande både att poussera och gravera, hvarjemte jag unnar honom fritt husrum och värme i mitt hus samt maten vid mina betjenters bord; dock att han, under de fem år, som hans lärotid räknas, bör gå mig tillhanda med all lydnad och trohet uti de ärenden, hvartill jag eller min hustru honom uti hushållet och utom medaljarbetet tjenlig finna kan och befallandes varder. Ifrån början af 1756 skall han ännu vara hos mig uti tre års tid, njuta ytterligare information och med sitt arbete uti medaljverket vara mig till hjelp, men derjemte alldeles fri ifrån tjenstesysslor i hushållet och sådant, som icke rör medaljkonsten, hvarföre han ock under den tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
