Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungahuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans omgifning, som gifvit honom hvarjehanda mystiska förespeglingar om inträffande tronledighet, om kronans flyttande på hans hufvud, och dylikt. Några steg å hans sida till dessa förespeglingars förverkligande kan man dock ej förebrå honom, utan tvärtom visade han sig så under ryska kriget som under 1789 års riksdag och äfven under den starka jäsning, som rådde mot slutet af Gustaf III:s regering, såsom pålitlig broder och trogen undersåte. Ännu på sin dödsbädd visade honom dock Gustaf III öppet sitt misstroende och vägrade ihärdigt att se honom, utan att dock, så vidt hittills kunnat utrönas, några grundade skäl funnos för detta misstroende.
Hertig Fredrik Adolf, i afseende å själsförmögenheter minst rikt utrustad bland de kungliga syskonen, stod ända från tilldragelserna 1778, då han under brytningen mellan konungen och modern stälde sig på hennes sida, i ett mera kallt förhållande till brodern. Öfver sitt misslyckade frieri till fröken Fersen hade han tröstat sig med en älskarinna ur den lägsta samhällsklassen, mamsell Hagman, som vann både mycket och långvarigt välde öfver honom, hvilket dock ej hindrade, att han i början af året 1781 häftigt förälskade sig i en fröken Wrangel, riksrådet grefve Anders Reinhold Wrangels dotter, till hvilken han äfven friade, men från hvilket frieri han i följd af konungens förbud måste afstå och tycktes äfven snart nog trösta sig deröfver. Han var för öfrigt icke mindre sedligt lättsinnig än bröderne och hade lika liten förmåga att rätta sina utgifter efter inkomsterna. Också var han ständigt skuldsatt, och sedan hans affärer blifvit någorlunda reglerade genom arfvet efter modern, dröjde det icke länge, innan han å nyo var fördjupad i skuld och slutligen icke någorstädes kunde få kredit. Han nödgades derföre vända sig till konungen för att kunna tillfredsställa sina borgenärer, och det var först efter mycket öfvertalande, synnerligast af prinsessan Sofia Albertina, hvilken alltid slutit sig närmast till sin yngste broder, som konungen slutligen gick in på att öfvertaga hertig Fredriks skulder, dock endast under vilkor att borgenärerne afprutade 40 procent å sina fordringar, att hertigen tog öfverste Klingspor att sköta sina affärer samt att han ej fick hafva någon befattning med utgifterna för sitt hof. Hertigen kunde dock omöjligen förmås medgifva någon afprutning å sina borgenärers fordringar, hvilket han ansåg röra hans heder, och, efter ett häftigt uppträde mellan bröderne, gaf konungen efter i denna punkt.
I början af ryska kriget utnämnde konungen hertig Fredrik till fältmarskalk och gaf honom befälet öfver de finska regementena; men innan hertigen ännu tillträdt detta befäl, fråntogs det honom och gafs åt landshöfdingen i Nylands län friherre Carl Gustaf Armfelt, och hertigen fick i stället anföra den del af hären, som låg omkring Helsingfors. Dock fick han ingenting företaga utan att rådföra sig med Toll och generaladjutanten Rayalin, hvilket stötte hertigen, som ej dolde sin förtrytelse häröfver. Också trodde sig de missnöjde inom hären kunna räkna på honom, och ehuru han icke öppet trädde på deras sida,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
