Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otillräckligheten i sina kunskaper och bristerna i svenska skeppsbyggeriet, sådant detta då idkades, reste han 1741 till London och arbetade i två år å dervarande skeppsvarf, ofta som timmerman, för att inhemta alla delar, äfven de rent handtverksmessiga, af yrket. Sedan han återkommit till Göteborg, upprättade han ett eget skeppsvarf, men insåg snart, att i de då tillämpade skeppsbyggeri-reglerna funnos flera vigtiga fel, hvilka han icke egde nog vetenskaplig underbyggnad att afhjelpa, hvarföre han, ehuru nu några och tjugu år gammal, beslöt återgå till de skol- och akademi-studier, som stodo i samband med hans yrke. Sedan han någon tid med mycken ifver fortsatt dessa studier, reste han åter till London, för att der vinna mera praktisk kännedom om det högre skeppsbyggeriet, hvarföre han nu företrädesvis besökte örlogsflottans varf; men de noggranna anteckningar, han der gjorde, väckte snart uppmärksamhet och han blef häktad, såsom misstänkt att vara en af någon fiendtlig makt legd spion. Sanna förhållandet blef dock innan kort upptäckt, då Chapman frigafs, besökte derefter franska och holländska skeppsvarf, erhöll ett fördelaktigt anbud att träda i fransk tjenst och fick, vid återkomsten till London, ett sådant äfven från engelska ministeren, men återvände dock till Sverige, der han 1757 blef under-skeppsbyggmästare vid örlogsflottan och fick tillika uppdrag att undersöka den tillgång på skeppsvirke Sveriges skogar erbjödo. Han kom nu i beröring med Augustin Ehrensvärd, som, enligt ständernas beslut, skulle uppsätta den nya skärgårdsflotta, hvarvid Chapman verksamt biträdde honom. Det äldre byggnadssättet under Gilbert Sheldons ledning var, ehuru förtjenstfullt för sin tid, mest grundadt på praktisk erfarenhet; men Chapman sökte tillika tillämpa mera vetenskapliga grunder och lyckades på detta sätt tillvägabringa ganska väsentliga förbättringar i den nya skärgårdsflottan, han, blifven öfverbyggmästare 1764, byggde åt Ehrensvärd. Samma grunder ville han sedermera tillämpa vid byggandet af större krigsfartyg, men fick nu en svår strid att utkämpa med Sheldon, Falkengreen och öfriga anhängare af det gamla systemet. Ehrensvärd tog dock ifrigt Chapmans försvar, men sedan Mösspartiet 1765 kommit till makten, fingo Chapmans motståndare öfvervigten. Af Gustaf III åter omfattades Chapman med mycken välvilja, adlades 1772, blef öfverste vid amiralitetet och ledamot af amiralitetskollegium 1777, konteramiral och varfsamiral i Carlskrona 1783 samt viceamiral 1791. Han gjorde ock fullt skäl för dessa befordringar, ty inom nio år byggdes under hans ledning tio linieskepp och elfva fregatter, utom en mängd mindre fartyg, alla af den yppersta konstruktion, som några krigsfartyg i hvilken flotta som helst dittills haft. Trolle, som sedan 1780 hade inseendet öfver denna flottans omdaning, gjorde ock full rättvisa åt Chapmans förtjenster, och detta skedde icke mindre af Trolles efterträdare Carl August Ehrensvärd. Chapman har för öfrigt genom ett större vetenskapligt arbete väsentligt bidragit äfven till det fredliga skeppsbyggeriets förbättring. Han afled i Augusti 1808, och så väl vetenskapsakademien, af hvilken han sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
