Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1767 var ledamot, som svenska akademien egnade honom minnespenningar, äfvensom hertig Carl lät i Carlskrona uppresa en minnesvård till hans ära. Chapman var af stark och reslig växt, behagligt utseende, lifligt och angenämt lynne. Hans verksamhet var outtröttlig och hans gudsfruktan djup och innerlig.
Johan Christofer Toll hafva vi i det föregående haft flera anledningar att omnämna och skola äfven i det följande få flera tillfällen att till honom återkomma. Under Gustaf III:s regering stod han i sjelfva verket endast vid början af sin politiska bana. Hans fader, majoren Reinhold Gustaf Toll, härstammade från en gammal tysk slägt, som från Neder-Sachsen flyttat till Lifland och derifrån till Sverige, hade följt Carl XII från Narva till Pultawa, der han råkat i rysk fångenskap, sedan han vid 13 föregående tillfällen blifvit sårad. Han var gift med Elsa Sofia Gyllenstierna, en dotter till landshöfdingen friherre Axel Erik Gyllenstierna till Lundholm, Frösåker och Bjersgård, samt hade med henne tre döttrar och tre söner, af hvilka Johan Christofer, född den 1 Februari 1743, var den yngste. Vid åtta års ålder förlorade han sin fader, men modern, ett fruntimmer af stort förstånd och djup gudsfruktan, vårdade med synnerlig omsorg hans barndom, till dess han vid 15 års ålder efter egen önskan trädde i krigstjenst 1758 såsom volontär vid Södermanlands regemente, med hvilket han följande vår afgick till Pomern att deltaga i pomerska kriget. Del skedde både under 1759 och 1760 årens fälttåg; utan att Toll, enligt hvad han väntat, befordrades till officer, hvarföre han i December 1760 tog afsked och reste hem till Sverige, der han likväl redan i början af följande året återgick i krigstjenst, dock äfven nu utan att komma längre än till en sergeant-plats, i hvilken han qvarstod till i Mars 1764, då han inskrefs som student vid Lunds akademi och redan i Maj samma år tog examen för inträde i rättegångsverken samt anstäldes i Göta hofrätt i Juni detta år. Följande året fick han förordnande att förestå en domarebefattning, hvarmed han fortfor de följande åren, till dess han för något formfel ådrog sig anmärkningar och hvarjehanda obehag, hvarigenom han ledsnade vid den juridiska banan och blef i stället öfverjägmästare i Christianstads län, hvilken befattning en af hans nära vänner Friherre Kjell Christofer Barnekow åt honom afstod och hvarå han erhöll kunglig fullmakt i December 1769.
Dittills föga bemärkt, blef han det så mycket mera genom sitt deltagande i förberedelserna till 1772 års statshvälfning, hvilket vi omnämnt i berättelsen om denna. Uppresningen i Christianstad var väsentligen hans verk, och han röjde härvid en så öfverlägsen förmåga, att han sedermera företrädesvis användes för kinkiga, äfventyrliga företag, i hvilka Gustaf III gerna inlät sig och gerna använde Toll. Också blef Toll ej i saknad af uppmuntran. Redan i September 1772 utnämndes han till ryttmästare i armén, blef i November samma år riddare af svärdsorden, i April 1774 ryttmästare vid södra skånska kavalleri-regementet och följande året major i armén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
