Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smak för de »hemliga vetenskaperna». Snart fick han ock ett nytt uppdrag af konungen, det förut omnämnda, att söka tillvägabringa prinsessan Sofia Albertinas förmälning med polske konungen Stanislaus Poniatowsky samt för Gustaf III möjligen bereda en utsigt till vinnande af Polens tron. I detta uppdrag vistades Toll mot slutet af 1782 och början af 1783 i Warschau, hvarifrån han hemsände en ganska utförlig berättelse om den politiska ställningen och de mest betydande personerna i Polen. Under sin utländska resa besökte Toll äfven Paris och Berlin, der han tog närmare kännedom om det preussiska krigsväsendet, hvilket han ej satte så högt, som den tiden vanligen skedde.
När Gustaf III reste till Italien 1783 och lät riksrådet Carl Sparre dit åtfölja sig, insattes Toll
i den förut omnämnda »beredningen till iståndsättande af försvarsverket till lands och sjös», der han var hufvudpersonen i allt som rörde landtförsvaret. Från denna tid var ock Toll den verklige krigsministern och förblef det äfven efter Sparres återkomst. Han var ock, likasom Trolle, djupt invigd i konungens planer mot Danmark och gjorde sitt bästa att hafva hären fullt rustad för en landstigning på Seland. Under sommaren 1785 skickades Toll till Köpenhamn för att inleda hemliga underhandlingar med enkedrottningen Juliana, och, ehuru de ej ledde till något resultat, yttrade konungen sin synnerliga belåtenhet med den skicklighet Toll dervid ådagalagt.
I 1786 års riksdag, hvars sammankallande Toll tillstyrkt, tog han en verksam del, och ehuru den på intet sätt utföll efter konungens önskan, bibehöll sig dock Toll i hans bevågenhet samt blef i November 1786 befordrad till generalmajor och förste generaladjutant, samt deltog sedermera i de hemliga öfverläggningarna om kriget mot Ryssland, äfvensom i detta krig, såsom i det föregående är berättadt. Vi hafva äfven omtalat den brytning, som under 1788 års fälttåg uppstod mellan konungen och Toll, hvarefter den förra förtroligheten upphörde, ehuru Toll fortfarande användes i ganska vigtiga uppdrag, såsom att leda försvaret i Skåne mot befaradt anfall från Danmark 1788 och att deltaga i komitén för örlogsflottans utredande och amiralitetsverkets förbättrande 1789, då han äfven utnämndes till flottans generalintendent samt blef 1790 generalbefälhafvare i Skåne, men skildes från sin befattning såsom konungens förste generaladjutant. Hans utnämning till kommendör af svärdsordens stora kors i Maj 1790 var det sista ynnestbevis han af Gustaf III mottog. Hans verksamhet under den följande styrelsen få vi tillfälle att omtala vid framställningen af denna.
Elis Schröderheim, son till biskopen i Carlstad Georg Clas Schröder, var född i Stockholm den 26 Mars 1747. Såsom barn lekte han icke sällan med den ett år äldre kronprinsen Gustaf i parken å Drottningholm, der Schröderheims far, kronprinsens handledare i kristendom, brukade vistas under somrarne. Schröderheims bekantskap med Gustaf III begynte således tidigt, men synes ej öfvergått till någon förtrolighet förr än under 1778 års riksdag, då den skicklighet, hvarmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
