Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksrådet Carl Sparre stod vid denna tid i spetsen för krigsärendena, och af honom blef Toll ofta rådfrågad och använd. Mellan båda rådde denna tid ett ganska godt förhållande, hvilket dock förändrade sig i samma mån Toll steg inom graderna och började växa Sparre öfver hufvudet. Det låg ock i Tolls lynne en stark håg att vara den styrande, der han användes, och det dröjde icke särdeles länge, innan Sparre fans öfverflödig. Toll visade ock på flera sätt sin öfverlägsna förmåga. Trossen till kavalleriet hade dittills lemnat mycket öfrigt att önska. De rustande voro egentligen ej pligtige att anskaffa trossdrängar och trosshästar, med deras utredning och tillbehör, förr än vid utbrottet af ett krig, hvarigenom hände, att, då truppen gick i fält, den var alldeles ovan att föra tross och utredning; men Toll, hvilken såsom kronans ombud i vederhörande landshöfdings närvaro höll sammankomster med rusthållarne vid norra och södra skånska, Smålands, vestgöta och östgöta kavalleri-regementen samt lifregementet, lyckades förmå dem att medgifva trossens underhållande på passevolans, hvilket i sjelfva verket var till fördel både för de rustande och för kronan. Genom hans omtanke gjorde kronan äfven betydliga besparingar vid truppernas beklädnad, utan att denna blef mindre ändamålsenlig. Också, sedan Toll i Maj 1776 blifvit generaladjutant af flygeln, hvilken befattning likväl den tiden ej hade högre värdighet än öfverstelöjtnants, förordnades han följande året till ledamot i krigskollegium, med särkildt åliggande att der förestå passevolans-ärendena. Passevolansen, som lyckats så väl i afseende å trossen, skulle nemligen nu utsträckas äfven till proviantering och furagering under marscher och möten, och härvid utvecklade Toll åter en synnerlig verksamhet, men klagade mycket öfver de hinder han mötte i de kollegiala formerna, som på intet sätt voro i hans smak.
I Maj 1778 skickades Toll till Danmark, för att bese därvarande fältmanöver, såsom det hette, men i sjelfva verket för att närmare utforska dervarande politiska förhållanden. I Juni 1780 blef han öfverste och chef för södra skånska kavalleri-regementet, hvarför han likväl fick till hertig Carl, som förut innehade denna chefs-plats, betala ett ackord af 10,000 rdr, för hvilken utgift han dock gjorde sig betäckt genom tillsättandet af öfvertalige kornett-platser, mot god betalning till chefen.
Under sitt vistande i Aachen och Spa 1780 hade Gustaf III fått smak för mystiska grubblerier och önskade ifrigt att komma i närmare beröring med någon, som vore djupare invigd i dessa ämnen. Toll utsändes till Tyskland under sommaren 1782 för att uppsöka en sådan, men fann, med sitt klara och praktiska förstånd, snart att det ej var mycket bevändt med denna visdom. Han hade, skref han, funnit somliga af dem, »ockuperade med idel galenskaper, hvarunder äfven här och der framlyste jesuitiska konster och intriger». Äfven med den beryktade Cagliostro satte sig Toll i beröring, men genomskådade utan svårighet hans charlataneri samt underhöll på intet sätt Gustaf III:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
