Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umgängesgåfvor, spelande qvickhet och personliga tillgifvenhet för Gustaf III alltid utgjorde ett visst föreningsband dem emellan. Vid svenska akademiens stiftelse hade ock Schröderheim blifvit af konungen förordnad att vara en af dess ledamöter, då han »med så ädel skrifart vetat pryda de allmänna författningar, som utgå af det embetes skyldighet han bekläder». Följande året förordnades han under någon tid till vice landshöfding i Upsala län, för att söka öfvertala de socknar inom länet, som ej af kronan velat köpa husbehofsbränningsrättigheten, att ingå en dylik öfverenskommelse, och vid riksdagarne 1789 och 1792 var han sekreterare i hemliga utskottet samt skötte under sistnämnda riksdag äfven hofkanslers-emhetet.
Efter Gustaf III:s död tycktes Schröderheim till en början mötas med lika välvilja af hertigen-regenten; men sedan Reuterholm mera uteslutande blifvit dennes gunstling, aflägsnades mer och mer de, som åtnjutit Gustaf III:s bevågenhet, och Schröderheim förflyttades i Augusti 1792 till landshöfdingeplatsen i Upsala, blef sedermera invecklad i den s. k. Armfeltska konspirationen, och ehuru Svea hofrätt fann ingen sak med honom, ansåg han sig dock böra begära afsked, som beviljades i April 1794, hvarefter han lefde i stor torftighet på en liten lägenhet vid Järfva, i närheten af Ulriksdal, hvilken Gustaf III skänkt honom för hans lifstid. Här aftynade under nöd och bekymmer hans lifskrafter alltmera och han afled i sitt 49:de år den 30 Augusti 1795.
Han var onekligen en rikt begåfvad man, med stor lätthet att arbeta, äfven att författa, hvarå han gifvit förtjenstfulla prof i sina personalier öfver Gustaf III, sina minnestal öfver riksrådet grefve Hans Henrik von Liewen, presidenten friherre A. G. Leijonhufvud, underståthållaren friherre A. von Axelson, riksrådet grefve G. F. Creutz och riksrådet grefve A. J. von Höpken, sina Anteckningar till Gustaf III:s historia, sin komedi Fjäsken samt en mängd tal och stridda verser. Lekande qvickhet och behagfullt framställningssätt är hvad som i synnerhet utmärker honom såsom författare; men hans omdömen äro icke alltid att lita på, emedan de ofta alltför mycket röja partiskhet för eller emot den bedömde. Ett godmodigt lättsinne synes utgjort grunddraget i hans karakter, hvarföre han ock i allmänhet var mera omtyckt än aktad.
Schröderheim var sedan November 1776 gift med Anna Charlotta von Stapelmohr, som genom sitt behagfulla yttre, sin spelande qvickhet och sina galanta äfventyr gjorde sig lika omtalad som sin man, hvars hemlif hon ej gjorde lyckligt, så glad och intagande hon än var såsom värdinna derstädes. Hon upplefde ock ej hans senaste motgångar, ty hon afled nyårsdagen 1792. I qvicka och träffande infällen, ofta föga qvinliga, täflade hon med honom och var, likasom han, omtyckt af många, men knappast aktad af någon.
Olof Wallquist. född den 6 Juni 1755 i Edsbergs socken i Nerike, der fadern, med samma för- och tillnamn, var komminister, hade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
