Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1793-1796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fröken Rudenschöld. Eget nog, såg man nu äfven här jakobinska stämplingar, under det Armfelt uppgaf anledningen till sin statshvälfningsplan hafva varit att skydda Sverige för jakobinska planer, dem han påstod den dåvarande regeringen gynna. I allmänhet fingo ock jakobinerne denna tid bära skulden för hvarje rörelse, som yppades inom de europeiska länderna.
Då statssekreteraren och öfverpostdirektören Franc befordrat Armfelts och fröken Rudenschölds brefvexling samt äfven sjelf korresponderat med Armfelt, blef han den 19 Dec. skild från utöfningen af sina embeten, med tillsägelse att ej lemna hufvudstaden, och då landshöfding Lagerbring var omnämnd i brefvexlingen, fick äfven han tillsägelse att ej lemna Stockholm.
Efter föregången undersökning i poliskammaren och sedan flera bref blifvit uppsnappade, på hvilka man ansåg sig kunna grunda åtalet mot de häktade, företogs mot slutet af Jan. 1794 rättegången inför Svea hofrätt. Fröken Rudenschöld försvarade sig modigt och fintligt, och af sekreteraren Ehrenström skedde det under så frimodigt bedyrande af sin oskuld och så allvarlig protest mot det våld, som utan någon annan anledning än en angifvares illvilja öfvergått honom, att genom detta anförande, som i otaliga afskrifter spriddes bland allmänheten, åsigterna hos denna började betydligt förändra sig. Tvifvelsmål om hela sammansvärjningens verklighet begynte uppstå hos flera, och man såg mer och mer i alltsammans en förföljelse mot misshagliga personer. Särskildt skadade det hertigen icke litet i allmänna meningen, att man visste honom hafva egnat fröken Rudenschöld en hyllning, hvilken hon försmått, och man betraktade förföljelsen mot henne såsom en föga ridderlig hämd härför. Då man bemäktigade sig hennes papper, hade man ock funnit en stor mängd bref från hertigen, öfverflödande af kärleksförklaringar och klagomål öfver hennes hårdhet, men deremot ingenting som kunde användas i en rättegång för högmålsbrott. I allmänhet voro ock de uppfångade brefven visserligen rika på skandalösa berättelser om och förolämpande utfall mot åtskilliga medlemmar af den dåvarande styrelsen, men icke af beskaffenhet att derpå kunde grundas lagliga bevis för tillvaron af en sammansvärjning mot styrelsen. Mot öfverstelöjtnanterne Ehrenström och Sandels förekommo inga anledningar till åtal, och de stäldes derföre på fri fot, sedan de likväl i nära tre månader hållits i arrest. Landshöfdingarne Lagerbring och Schröderheim, hvilken senare såsom känd gustavian och omnämnd i Armfelts bref, äfven blifvit i rättegången invecklad, kunde icke heller någonting komprometterande läggas till last; rättegången började föras alltmera lamt och allmänhetens intresse derför hade betydligt svalnat, då, genom svenske residenten i Rom Piranesis nitiska bemödanden, man i Neapel lyckades öfverkomma Armfelts vigtigaste, dittills sorgfälligt hemlighållna papper, hvilka hitkommo i början af April 1794 och med ens gåfvo frågan ett helt annat utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
