Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1797-1799
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven i öfrigt ingaf början af Gustaf Adolfs regering de bästa förhoppningar. Han visade en varsamhet, arbetsamhet, rättvisa, urskiljning och allvarsamhet, vida öfver hans år. Särskildt bemärktes hans bestämda böjelse för sträng hushållning med statens medel. Inga andra utgifter gjordes än de som voro oundgängliga. Han förde ett tyst och indraget lefnadssätt; sällan gåfvos större måltider, ännu mindre andra mera kostsamma lustbarheter, och han egnade så mycken uppmärksamhet, som hans ställning och erfarenhet kunde medgifva, att allt vid hofvet tillgick sparsamt. För att iakttaga samma noggrannhet äfven i afseende å statsutgifterna, förordnades en statsutredning, bestående af riksdrotsen, vice amiralen Johan Gustaf Lagerbjelke, vice presidenten Lagerheim, statskommissarierne Ekman och Widegren samt öfverstarne Henrik Johan Nauckhoff och Fredrik Tersmeden, hvilkas göromål blef att ej allenast uppdraga en tafla öfver statsverkets tillstånd, utan äfven att uppgifva förslag till dess vidmakthållande och förbättring. En gång i veckan gaf konungen företräde åt hvilken som derom anhöll, visade sig vänlig mot alla, men gaf aldrig löften. Fyra dagar i veckan höllos konselj, i hvilken konungen alltid flitigt och uppmärksamt deltog.
Under loppet af året 1797 skedde flera indragningar till statsutgifternas minskande, enligt de förslag dertill, som uppgåfvos af statsberedningen. Vid gardesregementena skedde ansenliga reduktioner, och ridande artilleriet indrogs alldeles. Vid de öfriga staterna gjordes äfven betydande besparingar, och ingen lön bestods till högre belopp än 5,000 rdr. Flera större pensioner blefvo betydligt nedsatta. Äfven vid konungens hof skedde flera indragningar, och nödiga anstalter vidtogos till införande af bättre hushållning genom noggrannare ordning och säkrare redovisning. I följd af alla dessa indragningar visade räkenskaperna vid 1797 års slut icke allenast ingen statsbrist, utan ett öfverskott af 150,000 rdr till afbetalning å riksskulden. Flere enskilde voro visserligen föga belåtna med detta besparingssystem, men af den större allmänheten mottogs densamma med stor belåtenhet.
Konungens stränga sparsamhet afhöll honom likväl icke från att erkänna och godtgöra bevisliga fordringar hos statsverket. Sedan grefve Ruuth genom företeende af ett protokoll, hvari förekommo flera egenhändiga anteckningar af Gustaf III, i hvilka han bekräftat riktigheten af hvad Ruuth anmält rörande för konungens enskilda räkning utgifna 209,774 rdr, lyckats bestyrka denna utgift, hvars belopp varit inbegripen i den summa, han blifvit dömd att ersätta statsverket, blef han från denna del af sin skuld till statsverket befriad. Det företedda protokollet visade tillika, att deri omnämnda summor blifvit utgifna till flera namngifna personer under 1789 års riksdag, hvilket varit anledningen, hvarföre denna handling ej kunnat företes under förmyndarestyrelsen. Äfven nu funnos uppgifterna i detta dokument så komprometterande, att namnen öfverklistrades, innan handlingen företeddes för högsta domstolen, hvilket emellertid gaf så mycket friare spelrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
