Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska ringa mån egt rum. Särskildt var presteståndet vid denna riksdag så eftergifvande, som regeringen kunnat önska. Det styrdes åter hufvudsakligen af biskop Wallqvist och prosten Nordin.
Samma dag riksdagen öppnades, den 10 Mars, förordnade konungen till landtmarskalk rikets förste grefve Magnus Fredrik Brahe, som under Gustaf III:s regering tillhört den adeliga oppositionen, ehuru den mest moderata delen deraf, men nu helt och hållet slutit sig till regeringen och som, icke begåfvad med någon synnerlig öfverlägsen förmåga, i allmänhet styrdes af Toll. Talman för presteståndet blef, i följd af sitt embete, erkebiskopen Uno von Troil, som visserligen under 1789 års riksdag vägrat å presteståndets vägnar underteckna säkerhetsakten, men för öfrigt visade de mest konungska tänkesätt och, såsom han vid 1786 års riksdag yttrade i sitt tal å presteståndets vägnar, till den åtta-årige kronprinsen, såg i konungen »Guds afbild på jorden». På borgare- och bondeståndens begäran om ordförande förordnade konungen den 12 Mars till borgareståndets talman justitieborgmästaren i Stockholm Carl Ullner, sedan gammalt känd såsom god konungsk, och till talman för bondeståndet Olof Larsson från Nyköpings län, hvilken under 1789 års riksdag tillhört oppositionen, men nu stod troget på regeringens sida och för öfrigt gjort sig känd såsom en af de mest upplyste inom sitt stånd. Till bondeståndets sekreterare utsågs sekreteraren i jernkontoret Lars Segerström, som varit borgareståndets sekreterare under riksdagen i Gefle 1792 och troget bistod talmannen i att leda ståndet.
Den 15 Mars samlades ständerna till plenum plenorum, då konungen helsade dem med ett enkelt och värdigt tal, hvarefter hofkanslern von Ehrenheim uppläste konungens »allmänna proposition», som sökte framställa konungens styrelse så fördelaktigt som möjligt. Det hade likväl, i anseende till flera sammanstötande olyckliga förhållanden, såsom missväxt, ogynsam skörd, aftagande handel m. m., varit omöjligt att afböja olägenheter i synnerhet i rikets penningeväsende, hvilka kräfde en snar och kraftig hjelp. För detta ändamål äskade konungen tillsättandet af ett hemligt utskott, med hvilket han kunde få öfverlägga i hithörande ärenden, äfvensom ett bevillningsutskott borde utses samt ständerna yttra sig rörande trenne förslag till ändringar i allmänna lagen och lika många ekonomiska frågor, som en följande dag skulle närmare blifva ständerne meddelade.
Den 18 Mars kallades ständerne åter till ett plenum plenorum, då konungen lät för dem uppläsa den berättelse, hans farbroder låtit uppsätta öfver sin utöfning af riksstyrelsen under minderårigheten, hvarefter följde en mera utförlig öfver styrelsen sedan den 1 November 1796, författad af statssekreteraren Rosenblad och väl egnad att framställa den senare styrelsen i en vida fördelaktigare dager än den förra. Hertigen tyckes ock anat något sådant, ty han hade icke infunnit sig vid riksdagen. Härefter upplästes de förslag till ändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
