Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges inre förhållanden, 1800-1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kopparslagare i Jönköping, hade en kortare tid studerat i Lund, men rymt derifrån för skuld, hvarefter han fått anställning på ett handelskontor i Amsterdam, der han blef frimurare och gjorde bekantskap med en rik engelsman Stephens, som tillhörde ett mystiskt ordensförbund och hvilken han följde till London samt blef förlofvad med hans syster, hvilken dock afled före äktenskapet, då Boheman erhöll 10,000 pund sterling af den förmögenhet, som vid äktenskapets ingående skolat tillfalla honom. Någon tid derefter uppträdde han år 1794 i Köpenhamn som en rik man, gjorde förnäma bekantskaper och inköpte det kungliga lustslottet Frydenlund, der han bosatte sig och blef dansk undersåte. Under åtskilliga besök i Sverige, der han gift sig, fann han tillfälle att blifva känd af hertig Carl, medan denne ännu var regent, och gjorde sig af honom bemärkt genom sina djupa mystiska kunskaper, dem han skulle hafva inhemtat i frimureriets högsta grader, i hvilka han påstod sig vara invigd. I följd häraf kunde han äfven lemna hertigen några nya upplysningar och blef, såsom ett tacksamhetsbevis härför, utnämnd till hofsekreterare samt alltid nådigt mottagen af hertigen under sina årliga besök i Stockholm. Under sommaren 1802 hade han varit någon tid hos hertigen på Rosersberg och der vunnit stort förtroende icke blott af honom, utan äfven af grefvarne Brahe och Ruuth samt af flera högre frimurare, hvarefter han under följande vintern icke allenast bevistade alla frimuraresammankomster i ordens lokal, utan äfven höll flera sådana enskildt hos hertigen.
Dessa enskilda sammankomster började emellertid väcka konungens uppmärksamhet, och han fick tillika en varning från utrikes ort, sannolikt från Armfelt, som då var i Wien och häri fann ett tillfälle till hämd mot hertigen. Varningen innehöll, att inom konungens egen borg vore upprättad en loge af den för både religiöst och politiskt svärmeri illa beryktade Illuminater-orden, för hvilken, i följd af detta dubbla svärmeri, konungen hyste synnerlig afsky. Han befalte derföre Bohemans arrestering, då dennes papper tillika undersöktes, och vid anstäldt förhör befans det, att han i hertigens rum hållit en hemlig loge, i hvilken ej allenast hertigen, grefvarne Brahe och Ruuth m. fl. frimurare deltagit, utan äfven hertiginnan samt grefvinnorna Brahe, Ruuth och Stjerneld. Hertigen sökte i början taga Bohemans försvar och hade en ganska liflig förklaring med konungen i anledning af hans arrestering; men då bland Bohemans papper fans en ganska betänklig brefvexling med prins Carl af Hessen, som tillhörde danska ministèren, och en mängd biljetter till Boheman från hertigen samt ännu flera från hertiginnan upptäcktes, hvilka gåfvo anledning till hvarjehanda förmodanden, fick saken ett äfven för dessa höga personer betänkligt utseende. Riksdrotsen och grefve Ugglas fingo uppdrag att undersöka hertiginnans papper, der många upptäckter gjordes, vittnande om en hög grad af oförstånd, ehuru ingenting egentligen brottsligt.
Resultaten af ransakningen med Boheman blefvo emellertid, att han var en svärmare och bedragare samt en hemlig agent för prins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
