Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagt beslag på en till Göteborg ankommen penningeremiss å 375,000 rdr, utgörande en del af de subsidier engelska regeringen utfäst sig att betala till den ryska, men hvilken summa Gustaf Adolf bemäktigade sig, för att göra sig betald för en motsvarande fordran, hvilken han påstod sig ega hos ryska regeringen till följd af subsidiefördraget 1791. En kurir sändes till Petersburg, för att underrätta ryska hofvet om detta steg, hvilket konungen tagit helt och hållet på eget bevåg och hvaraf man befarade ganska allvarsamma följder från både Rysslands och Englands sida. Det var derföre med synnerlig tillfredsställelse man erfor, att Alexander emot all förmodan godkänt detsamma.
Sedermera, under sammanträdena med Napoleon före freden i Tilsit, hade Alexander blifvit uppmanad att genom eröfringar från Sverige göra sig skadeslös för sina förluster under kriget mot Frankrike, och Napoleon, som dittills tyckts mot Gustaf Adolf visa en ovanlig hofsamhet, röjde nu mot honom en hätskhet, fullt motsvarande den, han sjelf rönt af den svenske konungen. Finlands eröfring hade länge varit ett älsklingssyfte för den ryska politiken, och att nu med Napoleons samtycke kunna företaga denna eröfring var en större lockelse än Alexander kunde motstå. Genast kunde denna eröfring dock ej företagas, så utmattadt som Ryssland var af kriget mot Frankrike och då en engelsk flotta kunde hota de ryska hamnarne; men man rustade sig till förslagets utförande under en årstid, då England ej kunde komma Sverige till hjelp, och skulle under tiden söka en förevändning för detta anfall mot den förre bundsförvandten.
I Sverige anade man ingenting härom. Gustaf Adolf stod i Pomern, och då han der ej blef i tillfälle att utföra några lysande krigsbragder, sysselsatte han sig i stället med planer till Selands eröfring. Att Napoleon sträckt sitt välde ända till Östersjöns södra stränder hade väckt stor oro i England, der man äfven trodde sig veta, att han hos danska regeringen gjort framställningar om Östersjöns stängande för engelsmännen och att Kronoborgs fästning skulle erhålla fransk besättning. Till förekommande häraf utrustades af England i Juli 1807 en flotta af 32 linieskepp och fregatter, hvilken, med 20,000 man landstigningstrupper ombord, afgick till sundet, dit äfven de å Rügen landsatta engelska trupperna beordrades. Den 13 Augusti begynte blokaden af Seland och Köpenhamns belägring, sedan danska regeringen vägrat att, såsom underpant af sin neutralitet, utlemna sin flotta, hvilken skulle förblifva i England till dess sjökriget vore slutadt, då den skulle återställas. Då man, midt under freden, var i Danmark oberedd på ett sådant anfall, och största delen af danska hären stod i Holstein, blef striden alltför olika, ehuru den modigt fördes af de i stridskrafter ojemförligt underlägsna danskarne. Efter en häftig bombardering, som satte Köpenhamn i brand, så att öfver 300 hus nedbrunno, nödgades man den 7 September kapitulera. Danska örlogsflottan, 18 linieskepp och 15 fregatter, måste med alla sina förråd utlemnas till engelsmännen, som äfven besatt Bornholm, Helgoland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
