Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flotta måtte med det snaraste komma Sverige till hjelp samt engelska trupper landsättas å Norges vestkust, medan svenska hären der inträngde öster ifrån. Engelska regeringen ansåg likväl ett anfall mot Norge icke kunna, under för handen varande förhållanden, företagas med hopp om framgång, men erbjöd sig dock, på Gustaf Adolfs förnyade begäran, att till Sverige öfversända 10,000 man, likväl under vilkor att de skulle kunna återkallas, när de annorstädes behöfdes, äfvensom att de, under vistandet i Sverige, skulle under egna befälhafvare användas till särskild tjenstgöring och nära kusterna, för att kunna underhålla förbindelse med engelska flottan.
Planer till Norges eröfring voro nu hvad som mest sysselsatte konungen; men utsigterna härtill blefvo betydligt mörkare, när den 1 Mars underrättelse kom, att en stark fransysk här under marskalk Bernadottes befäl var i marsch till Danmark, för att, i förening med den å Seland stående danska hären, göra ett infall i Skåne. Genast efter nyheten härom sändes till fältmarskalken grefve Toll, som fått befälet öfver södra armén, befallning att skyndsamt sammandraga sina trupper, och tillika utfärdades den 6 Mars order att vid Örebro samla en s. k. reserv-armé af 5,000 man samt vid Jönköping en reservbrigad af 2,000 man. Den 14 Mars aflämnade danske ministern i Stockholm sitt hofs krigsförklaring, och då närmaste faran nu ansågs hota från Norge, fick reserv-armén befallning att afgå till Vermland och reservbrigaden till Dalsland. Öfver den sålunda bildade vestra armén lemnades befälet åt generalen friherre Gustaf Mauritz Armfelt, som tillika särskildt skulle leda krigsrörelserna å dess högra flygel i Vermland, medan generalmajoren friherre Ernst von Vegesack fick befälet öfver venstra flygeln i Dalsland och Bohuslän. Tillika befaltes utrustning af den i Göteborg varande delen af skärgårdsflottan, 12 kanonslupar, 12 jollar, 2 kanon- och 1 mörsarebarkass. Till befälhafvare öfver norra fördelningen i Jemtland förordnades öfverste Johan Bergenstråle.
Redan i Februari hade Bernadotte med 25,000 man inryckt å danska området; men endast 5,000 man af denna styrka fördes i början af Mars öfver Belterna till Seland, der en dansk här af 25,000 man var samlad. Återstoden af de franska trupperna stannade tills vidare å fasta landet och öfvergick sedermera till Fyen. I Sverige blef man emellertid alltmera orolig för en landstigning i Skåne, emedan inga svenska krigsskepp kunde utkomma ur de isbelagda hamnarna att förhindra den.
Redan i medlet af Mars blefvo likväl, ehuru med stor svårighet, från Göteborg utsågade några smärre krigsfartyg af den engelska eskader, som der infrusit. Dessa afgingo genast till Stora Belt för att afskära förbindelsen mellan Fyen och Seland, och den 22 Mars ankommo ytterligare tre engelska linieskepp från Göteborg. I Carlskrona utrustades äfven en eskader af fem linieskepp, hvilka likaledes med stor möda utsågades ur hamnen samt den 29 Mars under konteramiralen Rudolf Cederström befäl utlupo på kryssning mellan Skåne och Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
