Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot England hade de ryska gränsfästningarna Viborg, Fredrikshamn och Ruotensalmi blifvit satta i fullt försvarstillstånd, och mot slutet af December hade tre ryska divisioner fått befallning att aftåga till ryska gränsen. Enligt den dåvarande organisationen af ryska hären skulle hvarje division utgöras af 6 regementen eller 18 bataljoner fotfolk och 20 sqvadroner rytteri samt hafva ett artilleri af 72 kanoner; men under det föregående kriget mot Frankrike hade afgången af manskap varit så stor, att man funnit sig nödsakad minska regementena från 3 till 2 bataljoner hvardera, och hvarje bataljon af 4 kompanier, som från 200 man voro reducerade till 140 hvardera, räknade endast omkring 560 man, så att en division, i stället att utgöras af 18 bataljoner om 800 man hvardera eller tillsammans 14,400 man fotfolk, nu var reducerad till omkring 6,500 man. Dessutom hade man fråntagit divisionerna större delen af dess rytteri, såsom mindre användbart å Finlands brutna mark, så att hela kavalleriet utgjordes af 14 sqvadroner och 500 kosacker eller tillsammans omkring 2,000 man, fördelade på de tre divisionerna. Öfverbefälhafvare för den ryska styrkan var generalen af infanteriet grefve Buxhöwden; divisionschefer generallöjtnanten Kamenski och, under hans frånvaro, generalmajoren Gortschakoff, samt generallöjtnanterne furst Bagration och Tutschkoff; chef för generalstaben ingeniörgeneralen Johan Peter van Suchtelen.
Den ryska här, som anföll Finland, var sålunda icke på långt när så öfverlägsen de finska stridskrafterna, som man både i Sverige och Finland antog. I stället att den, om divisionerna varit fulltaliga, bort utgöra omkring 60,000 man, uppgick den till föga öfver 20,000 man, hvarom Stedingk äfven lemnat underrättelse; men öfvertygelsen om ryssarnes stora öfvermakt var dock så inrotad, synnerligast hos den finska härens öfverbefälhafvare grefve Klingspor, att hans ledning af försvaret väsentligen påverkades häraf.
När de ryska trupperna i början af Februari framkommo till gränsen, förlades Gortschakoffs division i Fredrikshamn, Bagrations mellan Davidsstad och Willmanstrand, samt Tutschkoffs mellan Willmanstrand och Nyslott. Grefve Buxhöwdens operationsplan syntes åsyfta att öfverfalla den finska hären, innan den hunnit samla sig, besätta så stor del af södra Finland som möjligt före segelfartens öppnande, samt hindra Savolaks-brigaden att förena sig med den öfriga delen af finska hären. Gortschakoff, med sin division, 12 bataljoner, 7 sqvadroner, 200 kosacker och artilleri, skulle vid Abborfors gå öfver gränsen, framtränga längs kusten, blokera Svartholm och innesluta Sveaborg; Bagration, med sina 12 bataljoner, 5 sqvadroner, 100 kosacker och artilleri, vid Anjala och Keltis passera gränsen och framrycka mot Tawastehus, samt Tutschkoff, med sina 12 bataljoner, 2 sqvadroner, 200 kosacker och artilleri, från Nyslott och Willmanstrand framtränga mot Jokkas, Christina och S:t Michel, för att afskära Savolaks-brigaden och tvinga den att gifva sig eller draga sig längre norrut.
Tidigt på morgonen den 21 Februari öfverskredo de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
