Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1805-1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillökning i subsidierna, samt vägrade bestämdt att lemna något belopp utöfver det, som redan af det löpande årets blifvit betaldt. Häröfver blef konungen, som i början af November återkommit från Åland, så förbittrad, att han, under ett samtal med Merry den 6 December, med mycken häftighet förklarade, att, om engelska hofvet ej beviljade den begärda tillökningen i subsidierna, skulle svenska hamnar stängas för engelska fartyg. Ministern lofvade nu hänskjuta saken till sitt hof och emellertid utbetala ett begärdt förskott å följande årets subsidier, i afvaktan å svaret.
Detta inträffade först i Februari 1809 och innehöll en bestämd vägran på konungens begäran, hvaremot engelska regeringen upprepade sitt vid flera föregående tillfällen gjorda medgifvande, att den svenska gerna kunde ingå enskild fred med en eller flera af sina fiender, utan att det goda förståndet med England derigenom skulle i någon mån rubbas. När Merry i en audiens den 24 Februari meddelade konungen dessa underrättelser, blef denne alldeles utom sig och skref ett bref till befälhafvaren öfver vestra armén, friherre Cederström, som hade sitt högqvarter i Venersborg, med befallning till honom att låta lägga beslag på all engelsk egendom, alla engelska handels- och krigsfartyg i Göteborg och dess skärgård. Detta bref afsändes af konungen försegladt, utan att någon i kabinettet derom egde kännedom, till Tibell, med befallning att genast afskicka det med ilbud till vederbörlig ort; men för att engelska regeringen ej alltför hastigt skulle få underrättelse om denna brytning, afgick med detsamma en af konungen egenhändigt uppsatt befallning till kanslipresidenten att ej lemna något kurirpass åt engelske ministern. Tillika uppsatte konungen ett bref till konungen af Danmark, hvari han förklarade Sverige redan hafva inträdt i ett fiendtligt förhållande till England och talade om angelägenheten af gemensamma mått och steg, för att utestänga engelsmännen från Östersjön. Äfven detta bref afsändes, med samma förhemligande som det föregående till Tibell, som anbefaldes att skyndsamt befordra det. Sverige var sålunda nu ytterst nära att komma i öppet krig äfven med England, och det var endast en tillfällighet, som förekom verkställigheten af detta konungens vanvettiga beslut.
Samma afton, som ofvannämnda skrifvelser affärdades, erhöll nemligen konungen från Toll en mängd proklamationer, som blifvit i luftbalonger befordrade från Seland till Skåne, och hvari svenskarne uppmanades att afsätta Gustaf Adolf samt till hans efterträdare utvälja Danmarks konung Fredrik VI, som sålunda skulle på sitt hufvud förena nordens trenne kronor och inleda ett nytt tidehvarf af lycka och sällhet för de tre brödrafolken. Denna oväntade uppgift afkylde genast Gustaf Adolfs håg för ett närmande till Danmark, hvartill han redan i September föregående året gjort ett försök genom att till konungen af Danmark afsända kammarjunkaren Borgenstjerna, med anbud om enskild fred med Sverige och England, men hvarå han i Oktober fått till svar, att Fredrik VI kunde lika litet ingå i underhandlingar om enskild fred som om enskildt stillestånd. Under förbittringen mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
