- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
633

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Statshushållningen.


Under senare hälften af Gustaf III:s regering hade statshushållningen utgjort den svagaste sidan af hans styrelse. Hans dåliga finanser hade ock varit en hufvudsaklig anledning till de förvecklingar, hvari, mot slutet af hans regering, både han och riket kommit. Också skyndade den nya styrelse, som inträdde efter hans död, att låta utreda de mer och mer invecklade finansförhållandena, och dervid visade sig, att vid statshvälfningen 1772 hade riksskulden utgjort 6 millioner rdr specie, men 1792 vuxit till 30 millioner, af hvilka 12 1/2 millioner voro utländsk och 17 1/2 inländsk skuld, oaktadt konungen under dessa 20 år uppburit, utom kronans vanliga inkomster, öfver 8 millioner rdr förbättring i dessa samt öfver 6 millioner dels franska, dels turkiska, dels ryska subsidier, så att han under nämnda tid utgifvit 37 millioner rdr utöfver de vanliga statsinkomsterna, af hvilken summa kriget medtagit 24 millioner. Vid hans död utgjorde statsbristen 3 millioner rdr.

Förmyndareregeringen gjorde sitt bästa att söka minska denna statsskuld och, för att för riksgäldskontoret lätta åtgärderna dertill, sökte man i möjligaste mån förbättra dess ställning. Den nya styrelsens första finansåtgärd var ock att genom en kungörelse af den 11 April 1792, med bifall till rikets ständers vid riksdagen i Gefle gjorda anhållan, förordna, att, utom manufakturdiskontens utlåningar, all diskontering med riksgäldssedlar skulle ske genom riksgäldskontoret, till förstärkning i dess inkomster; att den nya riksgäldsdiskonten skulle öppnas den 1 Juli samma år, då så väl det 1789 inrättade diskontkontor som general-assistanskontoret skulle upphöra med diskontlåns meddelande i riksgäldssedlar; att fonden för den nya diskonten skulle utgöra 240,000 rdr, hvari enskilde fingo för en femtedel deltaga medelst teckning af aktier på 100 rdr hvardera.

Under året 1792 ökades summan af riksgäldssedlarne med mer än 2 millioner rdr och utgjorde vid årets slut 10,271,000 rdr. Kursskilnaden mellan banko- och riksgäldsmyntet utgjorde då 10 procent. Bankens sedelstock förminskades deremot, så att den vid årets slut ej öfversteg 3,450,000 rdr, med en metallisk kassa af 2,872,000 rdr. Redan nu hade riksgäldssedlarne, såsom rörelsemedel, för det mesta trädt i bankosedlarnes ställe, hvilket var en nödvändig följd deraf, att statens utgifter bestredos med de förra och äfven en betydlig diskontering med dem egde rum.

Genom en kunglig kungörelse af den 23 December 1793 förklarades, att alla ifrån den 16 Mars 1792 och framgent i specie eller bankomynt gjorda eller tillgörande lån, såsom ock alla till betalning sedan samma dag afslutade eller skeende afhandlingar skulle, jemte räntan, om den ej vore annorlunda utfäst, betalas i samma slags mynt, så att långifvare eller fordringsegare icke kunde, utan eget begifvande, förpligtas att derför taga betalning i annat mynt. För öfrigt vidtogos,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free