Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksskulden. Denna hade rikets ständer vid 1792 års riksdag garanterat till ett belopp af 29 1/2 millioner rdr, och vid 1795 års slut hade den nedgått till 28 millioner. Under följande året skedde ytterligare afbetalning derå, så att, ehuru under förmyndarestyrelsen statsverkets skuld, såsom nyss nämndes, ökats med 627,000 rdr, hade dock riksskulden minskats med omkring 2 millioner, hvilket, jemte det kända förhållande, att så väl hertigen som Reuterholm skildes fattige från riksstyrelsen, bör till deras berömmelse anföras. I följd af den neutralitet, svenska regeringen iakttog under kriget mellan sjömakterna, hade ock svenska frakthandeln stigit betydligt, så att, då denna under krigsåren 1788—1790 drifvits med endast 200 fartyg, voro under året 1795 öfver 900 härtill använda. Äfven handelsbalansen började allt mer och mer utfalla till Sveriges förmån, så att, då under de sista åren af Gustaf III:s regering i medeltal omkring 700,000 tunnor säd behöfde årligen införskrifvas, hade detta behof under åren 1792 och 1793 nedgått till omkring 250,000, och under åren 1795 och 1796 inträffade, hvad som aldrig skall tillförene hafva egt rum, att ingen eller nästan ingen spanmål infördes till Sverige.
I följd af dessa gynsamma förhållanden nedgick också kursskilnaden mellan banko- och riksgäldsmyntet, som under året 1793 stigit till 14 och 1794 till 22 procent, under åren 1795 och 1796 åter till 10 procent. Riksgäldskontorets sedelstock hade under tiden så ökats, att den, som 1793 utgjorde 11,432,000 rdr, år 1796 uppgick till 15,454,000, hvaremot bankens sedelstock undergått ytterligare förminskning.
Bland åtgärder rörande statshushållningen under förmyndareregeringen böra för öfrigt nämnas kongl. förordningen om skogarne i riket den 10 December 1793, hvarigenom man sökte befordra en förbättrad skogshushållning, samt kongl. maj:ts privilegium för ett bolag, som, mot vissa förmåner, skulle besörja Trollhätte kanals och slussverks fullbordande och framgena underhållande.
Sedan Augusti 1792, då lagmannen Anders af Håkansson lemnade chefskapet för handels- och finans-expeditionen, hvilket då förenades med inrikes civilexpeditionen, hade dennas chef statssekreteraren Matthias Rosenblad äfven varit föredragande för finansärenden; men den egentlige ledaren af finansförvaltningen under denna tid var kommerserådet Carl Erik Lagerheim, som varit själen i statsutredningskomitén och 1796 förordnades till chef för statskontoret samt bibehöll ledningen af finanserna äfven efter det Gustaf Adolf den 1 November 1796 sjelf tillträdt regeringen.
Den första finansåtgärd, som derefter företogs, var ett den 31 Januari 1797 utfärdadt privilegium för en diskontinrättning i Göteborg, med en fond af 100,000 rdr riksgäldssedlar, som skulle samlas genom teckning af aktier å 100 rdr. Utlåningen var inskränkt till Göteborgs och Bohus län samt staden Venersborg. Direktionen tilläts upptaga lån i riksgäldssedlar, emot 3 procent årlig ränta, och riksgäldskontoret skulle få hälften af den nya diskontinrättningens årliga vinst, sedan 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
